Isabella Lund

Var på jorden finns den plats där jag kan leva öppet som hora med mänskliga rättigheter? Var kan man söka en slags politisk horasyl? Kanske i danska byn Arnborg på Jylland. Där finns det visserligen frikyrkliga krafter som trakasserar byns sexsäljerska Maria med att stå och sjunga psalmer utanför hennes dörr varje dag, men tänk om jag bodde där. Jag skulle ju då vara accepterad av de flesta i byn, precis som Maria är.

Hon får höra uppmuntrande ord från andra när hon är ute och rastar hunden. Ord som: Oroa dig inte, vi ska hjälpa dig. Tänk att hennes grannar ställer upp och sjunger prostestsånger tillbaks mot de frikyrkliga grupperna som trakasserar henne. Jag tycker det är underbart att hon får det här stödet.

Jag vill bo i Arnborg, i samma by som Maria och Robert Simonsen i villa ”Storkboet”. Guldpenne innehavaren Karen Söderberg berättade i Sydsvenskan igår att det är Robert “som målar i olja, spelar instrument och gör texterna till byns lokala revy som sätts upp vartannat år. Den nästa kommer bland annat att handla om handpåläggning, fnissar han, både hos Maria på bordellen och bland missionärer och helbrägdagörare i sekterna.” Jag vill bo i en by där någon satt upp en vägskylt framför Evangelists gård ”Vildkilde”, en skylt som varnade för korsande demoner de närmaste 500 meterna

Ni undrar kanske varför jag vill söka politisk hor asyl. Det är rätt enkelt. Jag är en hora, en kvinna som åtrår och lustar efter män. Det är inte politiskt accepterat att vara en hora i Sverige. Horstigmatiseringen går så långt så att när radikalfeminster som Josefin Brink skriver om prostitution så vågar nästan ingen gå emot henne. Tänk om man blir stämplad som sexköpare? Tänk om folk tror att jag tycker det är ok att kvinnor förnedras inom prostitution, för de gör de ju, eller?

Jag vill inte leva i ett samhälle där människor som Josefin Brink skriver motioner i riksdagen om prostitution och människohandel.

Hon förtrycker mig, hon förtrycker den kvinnliga sexualiteten och kvinnors lust att åtrå män, att vara horor.

Vem är då denna Josefin Brink?

Ja bl.a är hon en musiker som tillhör musikgruppen Vagina Grande och i en artikel i Minou.nu säger hon:

- Det pumpas ut kvinnoförnedrande musik hela tiden och Britney Spears inkarnerar allt som är fördjävligt, hon får inte ha någon egen sexualitet utan ska göra män kåta, hon är till för att män ska kunna stå och spruta henne i ansiktet.
Josefin säger att hon är allergisk mot liberalfeminister som menar att enskilda kvinnor ska lyfta sig ur den könsförnedrande strukturen.
- Att säga att människor har fria val är fel, förklarar hon.

Josefin, tänk om Britney tänder på att göra män kåta. Har man inte en egen sexualitet då? Är man bara till för män då? Jag tänder INTE på militanta lesbiska feminister, men jag tänker inget förnedrande och jag skriver inget förnedrande om deras sexualitet för det.

Text till “Lo’s Lettah” av Vagina Grande.

Josesin Brink skrev i sin replik till min debattartikel i Flamman: “Isabella Lund använder den retoriska finten att den som är kritisk till prostitution också är sexualfientlig och moralistisk Det gäller säkert för somliga debattörer, men inte för mig.” Jaha… och hon tycker prostitution och moralism är två sidor av samma mynt och inte varandras motsatser.

Och på ett övergripande plan måste prostitution ses i ljuset av kvinnors bristande ekonomiska oberoende och av den patriarkala sexsyn som delar in kvinnor i horor och madonnor, medan män tillåts vara både människor och sexuella subjekt.

Men varför låter hon inte Britney Spears vara ett sexuellt subjekt? Det är ju Josefin Brink som objektifierar Britney och säger att hon är till för att män ska kunna spruta henne i ansiktet. Dessutom så har Britney, enligt Brink, inget eget fritt val att kunna påverka detta. Det är nästan så man börjar gråta när man tänker på det… eller?

Jag har under någon vecka funderat på ett svar till Josefin Brinks replik på min debattartikel i Flamman. Men hur ska jag kunna övertyga en människa med en människosyn som hennes? Och hur kan människor som hon ha makt att styra över den prostitutionspolitik som förs i Sverige. Hur kunde vi låta det ske? Varför reagerar inte fler? Varför är männen så tysta? Och var är alla kvinnor som säger sig vara feminister? Kvinnor som verkligen vill arbeta för en sexuell jämställdhet för alla och inte bara för radikalfeminister.

Åsa Linderborg frågade i Aftonbladet för ett par veckor sedan varför så många lyckliga horor skildras i media. Och hon har fått svar från många håll. Flera bloggare reagerade, Blogge Bloggelito frågade Varför måste horan vara lycklig? och det undrade jag också. Smarta Louise Persson tog också upp ämnet på sin blogg: Den lyckliga/olyckliga horan da capo

Lars Westerberg skrev också en mycket bra krönika om ämnet i HD den 9/1-07:

Vad bevisar det egentligen om det finns lyckliga horor? Bevisar det att prostitution är bra? Om man för varje lycklig hora kan hitta hundra olyckliga? Nej, men det måste väl bevisa att prostitution är dåligt endast i kombination med andra faktorer.

Ett vanligt skäl till att var emot prostitution är ju enligt motståndarna att det är ojämlikt. Lars Westerberg skriver då:

Då vore det ur jämlikhetssynpunkt lika logiskt att försöka få in männen i branschen som att bekämpa prostitutionen. Fler manliga sexsäljare, fler kvinnliga sexköpare. Det skulle ju gå lika bra och vore säkerligen inte mer utopiskt än att avskaffa prostitutionen. Varför hör man aldrig det förslaget om jämlikheten var det enda som bekymrade? Själv har jag aldrig tyckt att det är viktigt att ha lika många kvinnliga brandmän som manliga.

Det bästa svaret av alla kom från Petra Östergren själv i Aftonbladet i förrgår - Lyssna på sexsäljarna!:

“Varför skulle sexsäljande framför en kamera vara mindre skadligt för kvinnor? Varför är den typen av sexkommers okej men inte annan? Det är en hållning som är föga radikal, solidarisk eller intellektuellt konsekvent, utan snarare vittnar om rester av ett patriarkalt horstigma som måste göras upp med. Ett led i det är att upphöra med vältrandet i sexsäljares ”döda blickar” och istället lyssna till vad de har att säga.”

Åsa Linderborg svarade direkt med bla. dessa ord:

“I Östergrens värld finns inga maktrelationer att ta hänsyn till, ingen över- och underordning – alla människor är fria atomer. Verkligheten ser inte ut så, även om Östergren tycks tro det.”

Och jag känner mig lite uppgiven ibland, precis som Greta Garbo skriver “… är jag så in i norden trött på att hela tiden ha känslan att man pratar för döva öron”. Men var kan man få politisk hor asyl?

Det är tur att det finns folk här i Sverige som piggar upp en. Läs t.ex om hur PhonePhuckers pojkvän beskriver sitt liv tillsammans med sin sambo, en telefonhora.

Och har ni besökt Michelles blogg? Det är riktigt spännande att läsa om hur hon jobbat i Danmark på lyxbordeller och överhuvudtaget ta del av hennes erfarenheter som sexsäljerska och människa. Jag hoppas fler som säljer sex börjar blogga.

Till sist vill ni se mig utklädd av SVT kostymavdelning, i en peruk och med en förträngd röst? Titta då på Sydnytt NÄSTA vecka. Döm mig inte får hårt bara, jag var sååååå nervös!

.

.
Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, sexualitet, feminism, debatt, media, politik, eskort, porr, Petra Östergren, Aftonbladet
.
...

written by Isabella