Idag kunde man i den engelska tidningen The Guardian både läsa och höra lögner och propaganda om prostitution och sexuell människohandel i Sverige.
Lögner och propaganda som uttalas av sexköpslagsfanatiker från polisen, socialtjänsten och vårt rättsväsende.
När jag i intervjun hör kammaråklagaren Lise Tamm berätta och beskriva varför “vi” har en sexköpslag så tänker jag på debatten om statsfeminism som pågår i SvD.
För här kan ni höra ett praktexempel på när äkta “statsfeminism” utövas av en åklagare. Hon gör sig själv till talesperson för hur “vi” tänker här i Sverige och det är nästan så att
man får allergiska utslag när man lyssnar på henne.
En polis berättar hur usel rättssäkerhet vi har i Sverige (min slutsats). För det händer att fruarna till sexköpare öppnar brev som är ställda till deras män, brev från polisen som innehåller kallelsen till ett förhör för misstänkt sexköp.
Och det händer att frun då ringer och pratar med den utredande polisen om detta och då… ja då gott folk blir det ganska besvärligt för mannen, säger polisen.
Får polisen diskutera eller överhuvudtaget ens bekräfta, prata eller lämna ut sådana uppgifter till någon som ringer?
När han säger att de har bestämt sig för att inte behandla sexköpare annorlunda än andra kriminella blir jag liksom inte ett dugg lugn snarare tvärtom.
.
.
Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, feminism, debatt, media,
politik, människohandel, horstigma, sexköpare, statsfeminism,
polis, åklagare, rättssäkerhet
.
.
..
January 5th, 2008 at 11:39 pm
Samma gamla lögnaktiga siffror, har de några som helst källor till dem, eller är det bara hörsägen och fantasier?
January 6th, 2008 at 7:36 am
Är det inte olagligt att öppna andras post?
January 6th, 2008 at 9:08 am
Bra poäng Drottningen!
Många reagerar nog inte på vad polisen sa men om ni lägger ihop en del saker så kan detta drabba dig!!! Ingen i min vanliga bekantskapskrets vet att jag säljer sex.
Om polisen får rätt att kolla upp allas IP nummer så kan de ganska snabbt ta reda på vilka alla sexsäljare är och bedriva spaning mot oss som arbetar hemifrån.
January 6th, 2008 at 11:54 am
Nej man får inte öppna annans post. Det kallas intrång i förvar /kul uttryck/ (4 kap. 9 § brottsbalken). Men det är väldigt ovanligt att någon fälls till ansvar för det brottet. I en familj är det ganska vanligt att makar öppnar varandras brev och “hare det hänt förut” lär man kunna presumera ett samtycke.
Personligen tror jag att det är en skröna om detta med hustrun som öppnar brevet. Ett önsketänkande kanske.
Däremot är det inte alls säkert att en polisman som berättar för en anhörig om att någon kallas till förhör bryter sin tystnadsplikt. I en förundersökning råder nämligen sekretess bara om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs (5 kap. 1 § sekretesslagen).
January 6th, 2008 at 8:55 pm
Jag tror inte alls som Per att det behöver vara en skröna. Många i relationer läser varandras post, även e-post, chatmeddelanden osv. Ett brev från polisen tror jag att många skulle öppna snabbt, eller stå bredvid och läsa över axeln.