Nu var det ett tag sedan men det kommer ändå med jämna mellanrum mail till mig från både män och kvinnor som funderar över att börja sälja sexuella tjänster och som söker råd från mig.
Det jag kan råda om är vad man bör tänka på innan man börjar i sexbranschen.
Enligt lagen mot koppleri så kan jag tyvärr inte ge råd om hur man ex. arbetar säkert eller hur man praktiskt ska gå tillväga… det kan klassas som koppleri och det brottet ger fängelsestraff i Sverige.
Riktigt var gränsen går mellan koppleri och det man kallar “empowerment” för sexarbetare vet tyvärr nog ingen då sådana här saker måste prövas i en domstol. Jag vet dock att många kollegor till mig har blivit fällda för koppleri på mycket vaga grunder.
Och jag har inte lust att testa vår lagstiftning i ett prejudikat fall så jag agerar efter mottot “better safe than sorry”.
Den här texten kan ses både som rådande och avrådande när det gäller att uppmuntra andra till att börja arbeta med försäljning av sexuella tjänster.
Varför börja?
Det första man ska fråga sig själv är varför man vill börja?
Eftersom yrken inom sex och erotik är så skambelagda så har de flesta som börjar i branschen ett starkt ekonomiskt incitament, det har vi även för att arbeta med andra saker. Men till skillnad från andra jobb så är det många inom sexbranschen som anser att just för det här jobben är det viktigt att det finns mer än bara pengar med i bilden som ett motiv för att börja.
Ditt eget välmående är viktigare än alla pengar i världen. Och för att du ska må bra av att arbeta med människor och en sådan intim sak som sex och erotik så bör det finnas andra skäl än bara pengarna man kan tjäna. Dessutom… för att lyckas i den här branschen så är det viktigt att man är lämplig och verkligen gillar jobbet i sig.
OBS! Börja för att DU själv vill och aldrig för att någon annan föreslår det för dig. Det är också oerhört viktigt att du jobbar med sex och erotik på dina egna villkor och på det sätt som du föredrar. Vi är alla olika.
Tänk på!
Att oavsett varför du funderar på att börja jobba med sex och erotik så är det oerhört viktigt att du har klart för dig att du blir märkt med skam för livet.
Detta är ofta inte något man tänker på när man börjar, man utgår från sig själv och antar lite att andra människor kanske inte är så fördömande mot människor i sexbranschen som människor faktiskt är. Man kanske heller inte är fullt medveten om det förtryck och den diskrimineringen som sex- och erotikarbetare är utsatta för. Jag var det inte själv när jag började.
De flesta sex- och erotikarbetare mår mer eller mindre dåligt av den sociala skam (horstigmat) som vårt arbete är omgärdat av. Horstigmat är jobbigt att handskas med och man får som jag skrev dessutom göra det i resten av sitt liv och även efter det att man slutat.
Skaffa dig SANSad fakta innan
Skaffa dig kunskap genom att t.ex. läsa all information som finns på SANS hemsida om lagar, konsekvenser och horstigma. På SANS hemsida står ex. följande om vem som är lämplig att sälja sexuella tjänster:
.
Att sälja sexuella tjänster är speciellt och kan inte helt jämföras med andra arbeten eftersom det är en intim tjänst som man erbjuder mot betalning.
Det är en tjänst där många känslor är inblandade, en tjänst som sexsäljaren måste hantera med professionalism.
Bäst förutsättningar för att sälja sexuella tjänster har man om man:
-
är klar över sin egen sexualitet och känslorna kring sex
-
är klar över ens eget förhållningssätt till sin kropp
-
vet vem man är och är säker och trygg i sig själv
-
är stark
-
kan säga nej och sätta gränser gentemot andra människor
-
vet var ens egna gränser går
-
har flera skäl för att man vill börja sälja sexuella tjänster
-
har livserfarenhet och utvecklad intuition så att man kan göra en snabb säkerhetsbedömning av människor
-
kan klara av att hantera alla känslor kring det hela, horstigmat och att man kanske tvingas leva ett dubbelliv och med en livslång lögn gentemot andra människor
Att arbeta med försäljning av sexuella tjänster är ett högriskarbete speciellt för de som arbetar ute på gatan. De flesta kunder är helt normala och trevliga men det finns också män som söker upp sexsäljare för att råna, våldta och misshandla dem. Ofta är anledningen till dessa övergrepp undertryckta skuldkänslor.
En del män försöker implementera sina egna idéer om hur kvinnor ska vara genom att misshandla kvinnor som inte motsvarar deras ideal, de som t.ex. agerar som horor. Män som har skuldkänslor inför deras egna homosexuella känslor kan uttrycka sin homofobi genom att misshandla manliga sexsäljare de nyss haft sex med.
Andras erfarenheter
Ovanstående råd skriver jag helt under på. Jag brukar också råda de som hör av sig till mig att läsa min sida “Att börja arbeta som eskort” Den skrevs för ett bra tag sedan och jag själv har nog ändrat uppfattning lite i de här frågorna sen dess och så har kanske även de andra gjort som lämnat bidrag till sidan… men sidan kanske kan få en del att tänka till och är värd att läsas.
Nästan alla sex- och erotikarbetare jag känner rekommenderar människor att vara över 25 år innan man börjar i branschen, för är man över 25 år så minimerar man flera risker som en ung sex- och erotikarbetare kan råka ut för. Därmed inte sagt att man inte kan klara av jobbet galant om man är ung, för det kan man göra men…
Det jag och många andra säger är att riskerna i jobbet är mycket större för en tjej eller kille på 18-19 år än vad de kommer att bli om man väntar tills man är över 25.
Vi vill helt enkelt inte se unga kollegor råka illa ut i jobbet därför finns den här rekommendationen från så många.
Risker och det goda med det onda
Man bör också läsa min novell “En hemsk och sann medial historia”, börja med att läsa bakgrunden till historien. Den berättelsen visar hur viktigt det är att man har en bra utvecklad intuition i det här jobbet och att man verkligen följer den.
Jag vill inte att någon ska få intryck av att detta är ett enkelt jobb som jag förskönar eller glamoriserar. Man kan nog lätt få det intrycket när jag så ofta politiskt pratar för ett erkännande av yrket i sig, när jag debatterar för att vi ska få samma rättigheter som alla andra i samhället osv. När jag berättar om allt det positiva med jobbet. För där finns en massa skit man måste ta med allt det goda i det här jobbet.
Du måste därför fråga dig själv om du klarar av:
-
att hantera att människor i ditt vanliga liv får reda på att du jobbar som sex- och erotikarbetare
-
oron över en ev. upptäckt
-
att arbeta med ett jobb som innebär att du blir till viss del blir isolerad och även diskriminerad samt löper risk för att bli förföljd av polis, myndigheter och människor
-
horstigmat
-
att marknadsföra dig själv
- att bedöma en människas personlighet snabbt via telefon eller mail
Även om den stora majoriteten av kunderna är trevliga, rena, respektfulla och snälla så kommer det förr eller senare dyka upp en kund som inte är det. Frågan är då om du klarar av att hantera även de “dåliga” kunderna, fixar du att på ett säkert sätt hantera kunder som:
-
luktar illa eller är smutsiga
-
inte visar dig respekt
-
blåser dig på betalningen
-
börjar pruta på plats om priset
-
under tiden ni har sex börjar göra saker med dig som ni inte kommit överens om, ex. fisting, analsex eller liknande, ta gärna en sak som du absolut inte kan tänka dig att ställa upp på när du funderar på frågan
-
är onyktra eller påverkade av droger
-
ringer dig bara för att prata sex gratis med någon
-
bokar in dig falskt
-
du känner dig hotad av
- har mycket konstiga önskemål
För alla de här kunderna finns. Och det är stor chans att du som ny sexsäljare kommer att stöta på någon av dem och är du då är mentalt förberedd på att hantera en sådan situation?
Att arbeta med sex och erotik är ett fint jobb för dem som passar för jobbet. Det är ett krävande jobb som ger mycket tillbaks. Men om du inte är lämplig för jobbet riskerar du att fara illa av det.
Så om du funderar på att börja jobba i sexbranschen…
ta reda på fakta, sök kunskap och tänk efter noga om detta verkligen är något för dig.
Var rädd om dig och lycka till!
Psss…
Samma typ av råd kan man nog ge för flera olika yrken. en djurrättsaktivist skulle t.ex. med all säkerhet traumatiseras om han/hon var oklok nog att t.ex. börja jobba på ett slakteri. Tål man inte se blod ska man inte sikta på att bli kirurg och hatar man att kontrollera så är nog inte revisor ett lämpligt yrke för en osv osv.
.
Alla kära kollegor!
Vad tycker du? Var det här bra råd?
Snälla skriv ner vad du tycker och dina bästa råd till dem som funderar på att börja jobba i branschen. Skriv ett eget inlägg på din blogg (som jag sen kan länka till) eller skriv ett gästbloggsinlägg till den här bloggen (maila mig då), eller skriv ner vad du tycker i en kommentar till det här inlägget.
Tack på förhand!
.
Till sist….
Jag måste tipsa er om att läsa Per Hagwalls svar till alla representanter för de politiska kvinnoorganisationerna och deras artikel om prostitution i SvD i lördags. I svaret skriver Hagwall att källan, som de baserar sina kunskaper på, finns i en C-uppsats i Europakunskap, skriven av en kvinna som numera är Desiré Pethrus Engströms (kd) politiska sekreterare. Jag är inte förvånad!
Jag måste tjata… läs Joshs roliga kåseri; Manifest mot dansbandsmusik! Och missa inte Dexion som har recenserat TV debatten och Lars som försöker förstå.
.
![]()
.
Andra bloggar om: prostitution, sex, horstigma, sexarbete, sexarbetare
.
.
..
![]()




January 29th, 2008 at 8:15 pm
Jag tycker du fått med det mesta. Precis som politiker som intresserar sig för samhället (förhoppningsvis) och konstnärer som intresserar sig för konsten, så är det för dem som för oss, en sorts livsstil. Man måste tycka om och vara intresserad av sex, människor och nya möten.
Om inte och om det bara är snabba pengar som är orsaken till beslutet att älska till betalning, så finns risken att skam och skuldbördan fördubblas. Känner man att man inte vill, men samtidigt känner skuld gentemot kunden, så är det lätt att hamna i en ond cirkel. Skuld till kunden, skam inför omgivningen, skuld inför sig själv att inte klara av det.
Det kan inte nog poängteras att här liksom i vilken sysselsättning som helst egentligen, inte göra något som man far illa av. Att aldrig tvinga sig själv. Sex är fint och det har man för att det är skönt, oavsett om man har det utan eller med pengar inblandat.
January 29th, 2008 at 8:34 pm
Tack för dina kloka ord Greta!
January 29th, 2008 at 10:32 pm
[…] Isabella skriver om vad man bör tänka på innan man börjar i sexbranschen. Jag vill påstå att en av grundstenarna är att lära sig branschen och konsumenterna . […]
January 29th, 2008 at 11:18 pm
Angående detta med horstigmat så säger den kände amerikanske sociologen Howard Becker om ”avvikelser” (som ju prostitution och all ”abnorm” sex är): ”Sociala grupper skapar avvikelse genom att skapa de regler vilkas överträdande bildar avvikelse, och genom att applicera dessa regler på särskilda människor och stämpla dem som avvikare. Från denna synpunkt är avvikelse inte kvaliteten av en akt som en människa begår, utan snarare en konsekvens av den applicering andra gör av regler och sanktioner för en ”förbrytare”. Den avvikande är en på vilken stämpeln applicerats på ett lyckat sätt; avvikande beteende är det beteende som människor stämplar som sådant”.
Det betyder att ”perversioner” och ”abnormiteter”, som t ex sexsäljande eller sexköp, inte är det i sig, utan bara för att ”samhället” har bestämt att de ska vara det. Detsamma gäller kvinnoförnedringen i detsamma. Det är bara för att feminister, kristna, politiker och andra har bestämt sig för att yrket ska vara kvinnoförnedrande som det är det. Därigenom begår de ett minst lika stort övergrepp på sexsäljare och sexköpare som någonsin några andra. Och eftersom detta stämplande av sexhandeln berövar dem i den alla mänskliga rättigheter, och ställer dem utanför trygghetslagstiftning och samhälle, har också den engelska sexarbetaren Lynne Tansey rätt när hon säger: ”Medan ni i samhället och ni feminister fortsätter att tukta och degradera dem som är i detta yrke, görandes så att vi känner oss som ”offer”, så är ni skyldiga till varje enskilt mord och våldsam handling mot var och varje prostituerad, som vore det era egna händer. Blodet stänks som en påminnelse om er ignorans”.
January 29th, 2008 at 11:25 pm
Ok, Tansey uttrycker sig något drastiskt, men principen är rätt.