I Oslo kör man över på andra sidan vägbanan och fickparkerar mot körriktningen. I Sverige står alla bilarna riktade åt samma håll.
I Skåne skriver den största dagstidningen Sydsvenskan artikel efter artikel mot horstigmat, idag senast på kultursida medan opinionsbildare i Stockholm gör allt vad de kan för att förstärka stigmatiseringen av sexarbetare.
Kan man bli annat än enormt glad över att läsa de här raderna en söndagsmorgon:
“I höstas hotades den bloggande eskortkvinnan Isabella Lund av att få sin identitet avslöjad. Hon stängde för några veckor ner sin blogg för att, som hon skrev, skydda sina barn. För det som kallas horstigmat är stenhårt. Kvinnor som skyltar med sin sexualitet eller som tar betalt för sexuella tjänster – de må vara fysiskt direkta som i prostitution eller som aktris i ett pornografiskt sammanhang – gör sannerligen rätt i att bäva inför det sociala trycket.”
Så inleder Mariah Larsson, filmvetare vid Lunds universitet, sin recension av pjäsen Jenny from Hörby och hon avslutar den med orden:
“Att pendeln har svängt och en kulturprodukt som inte utmålar porrstjärnan som offer är okontroversiell understryks dessutom av att alla recensioner jag läst av pjäsen – utom i Dagens Nyheter – har varit positiva, en del till och med mycket positiva.
Att det skulle betyda att det så kallade horstigmat är på väg att försvinna tror jag emellertid är alldeles för mycket sagt.
Om inte Jenny skall behöva känna att hon måste skydda sina eventuella framtida barn får de nog vara ännu kaxigare än vad hon är.”
Sydsvenskan publicerade idag ytterligare en artikel mot horstigmat. På DN Kultur fortsätter den skamlösa fanatikern Kajsa Ekis Ekman sitt korståg mot horor.
Ibland är jag bara så glad över att bo i Lund, nära Danmark och i en landsdel som ligger nära Europa. Att vår största dagstidning förstår att människor i allmänhet faktiskt inte vill skambelägga sex och sexarbete på samma sätt som man så gärna tycks vilja göra i Stockholm. Att det känns hemma att vara i Köpenhamn eller en stad i Holland men främmande att vara i Stockholm.
Stockholm är för präktigt.
I Oslo tror man att man är präktigare men när jag igår satt i en bil i Oslo och chauffören snabbt körde över på andra sidan vägbanan och fickparkera mot körriktningen så var det för mig ett bevis att norrmännen fortfarande vågar gå mot strömmen, de har inget behov av att ställa sina bilar åt samma håll, att alla ska vara lika.
Det var uppiggande att se så många bilar mot körriktningen.
Jag var i Oslo igår över dan bara för att vara med i en film som kommer att bli en slags blandning mellan en dokumentär och en konstfilm. I en fd gammal bilverkstad fanns ett gäng kulturarbetare som älskar det fria skapandet och konsten. Nästan helt oförberedd ställde man mig rakt upp och ned på en svart matta med en svart bakgrund och efter att man ställt in alla lampor, ljuset och klappat framför kameran sa man… - Vad vill du fortelle oss?
Jag svarade med att inleda… - Jag är en hora… och jag pratade på om att människor inte ser mig inte som en människa utan som något smutsigt och fult och som en symbol för förnedring och mäns makt över kvinnor. Fast jag är en stolt hora som tycker att det vi horor gör att något fint som borde värderas högt.
Filmen är inte politisk utan ska handla om mänsklighet, om olika människor vars mänsklighet vi inte alltid ser. Om människor som andra talar för. Filmen produceras och regisseras av Thomas Østbye och kommer visas på filmfestivaler och konstgallerier.
Det var en utmaning för mig att möta kameran så direkt, att verkligen stå framför den, prata till den, blotta sig och sen agera ute på stan efter en dokumentär filmares instruktioner. En sak vi filma och som jag verkligen gillade var en sekvens i en park. Jag gick stolt rakt fram i mitten av en bred gång bland en massa människor. I mitten av denna långa breda gång fanns en torrlagd fontän och istället för att gå runt den som alla andra fortsatte jag bara rakt fram.
Jag går mot körriktningen och väljer att gå min egen väg till skillnad mot den stora massan av människor.
Igår starta jag min resa 07.00 och kom hem 22.00.
Hur många kilometer gick jag igår?
Ps…
Missa inte att lyssna på P3 mellan kl. 20.00 - 22.00.
Programmet Verkligheten kommer att handla om
“Madonnan och hororna”. Tre kollegor till mig
medverkar i programmet; Mimmi, Greta och Frida!
.
Andra bloggar om: prostitution, media, politik, horstigma, film,
dokumentärfilm, teater, kultur, sexarbete, sexarbetare
.
.
..
March 2nd, 2008 at 2:11 pm
Jag skall försöka bortse från generalisering av Stockholm som en präktig stad. Jag som bott här i hela mitt liv och är ute i trafiken nästan varje dag kan nog inte riktigt hålla med dig. Dubbelparkeringar, fortkörningar osv. osv. förekommer även här i stor utsträckning. Dessutom finns det olika statsdelar och kranskommuner där folk faktiskt går emot körriktningen.
För övrigt kan jag hålla med om att Sverige har blivit präktigt, i allafall på ytan och bland människor som bestämmer. I Norge är de t.ex. mer öppna för min forskning än i Sverige där de mer eller mindre ignorerar den.
Men jag kan förstå att du vill att någon stad i Sverige skall symbolisera det du vill säga, men tror inte Stockholm är det bästa exemplet. För även om vi geografiskt inte ligger nära Europa, så har vi nog det största antalet människor som representerar det.
March 2nd, 2008 at 2:45 pm
Det finnes absolutt nordmenn som tør gå mot strømmen, men det er ikke mange som faktisk gjør det. Dersom du gjør det, så møter du raskt en jævla kraftig motstand, som kan gå på helsa løs. Det har jeg personlig erfaring med. Dette gjelder forøvrig ikke bare i spørsmål om porno/prostitusjon.
Men det er klart, så fanatisk som Sverige er det ikke, enn så lenge.
March 2nd, 2008 at 4:05 pm
Ja, Mariah är bra!
March 2nd, 2008 at 5:01 pm
Min metafor tycks inte riktigt gå fram… ack!
March 2nd, 2008 at 5:30 pm
Monika Ringborg: du får trösta dig med att danskarna säger att Asien börjar i Malmö… ha ha.. :D. Ja, den var rolig förr. Den kanske inte är lika rolig nu.
March 2nd, 2008 at 5:56 pm
Jodå, den gick fram Isabella (tror jag)… och det var den jag svarade på också. Folk i Stockholm är inte mer enkelriktade än andra på grund av det geografiska läget eftersom det finns så många som representerar Europa som bor här. Och om man möter så många nationaliteter kanske man inte behöva befinna sig på andra sidan sundet …om Danmark. Det är en så oerhört stor stad till skillnad mot andra städer i Sverige och det finns en sådan mångfald att det i mina ögon blir så fel att göra en sådan generalisering. I mina ögon är Stockholm allt annat än präktig.
March 2nd, 2008 at 6:01 pm
Stefan Hallgren
i den mörkaste oupplysta obygden.
Den har jag aldrig hört faktiskt … men jag bor ju i Stockholm
Förresten, på tal om Oslo. Inte så konstigt att de parkerar på “fel” sida. När jag var där sist så var det så svårt att se var gatan gick, så jag hamnade på spårvagnsspåret istället och körde femhundra meter innan jag kom ur det… och väntade på polissirener, men jag klarade mig … haha
March 2nd, 2008 at 6:09 pm
Joda, den gikk fram. Mitt poeng om nordmenn er at de fleste løper i flokk. Det er ofte liten motstand mot saker og ting. Det ser man på f.eks. innføringen av sexkjøpsloven, man hører ikke om noen særlig motstand mot den. Folk bryr seg ikke. Men dersom noen virkelig går mot strømmen, da skal jeg love deg at det fort blir bråk.
March 2nd, 2008 at 6:13 pm
Men Stockholm förmedlar en helt annan känsla till mig än vad Köpenhamn ger. Jag har aldrig känt att Stockholm är min huvudstad, jag är inte hemma där helt enkelt.
När jag kom hem till Lund igårkväll så stod det som vanligt ett par glada musiker i gången under spåren som spela för att de ville underhålla oss. Att de spela “I am a man of constant sorrow” från bröderna Coens film - O Brother, Where Art Thou? - gjorde hemkomsten hellyckad. Direkt möttes jag av humor och värme.
Kolla in videon:
http://www.youtube.com/watch?v=g6LqX2v3lvY
Gunnar jag förstår vad du menar men trots det så parkerar ni mot körriktningen och det har jag inte sett ske i samma utsträckning någontsans i Sverige!
March 2nd, 2008 at 6:17 pm
He he..det er bra.
March 2nd, 2008 at 6:20 pm
Det finns många musiker i Stockholm också …
Nu kan jag inte påstå att Stockholm är min stad heller, utan det är Athen som är. Och i jämförelse med Athen ligger Köpenhamn i lä …
Eftersom jag är uppvuxen i Stockholm känner jag till olika statsdelar och kranskommuner. Om man rör sig i centrala Stockholm så får man bara en av många bilder av stan. Här är väldigt svårt att vara “enkelriktad”.
Jag kan inte se Stockholm som präktig!
Den där taxichauffören som parkerar mot körriktningen kanske var en av de mest enkelriktade personer man kan tänka sig. Det säger ju ingenting.
March 2nd, 2008 at 6:27 pm
Varannan bil i Oslo var parkerad åt fel håll!
Och Aten ja…
Där finns det värme!
March 2nd, 2008 at 6:28 pm
Nu var jag nära på att dra till med en Norge-historia, men jag skall låta bli … hehe.. Ja i Athen, där kan man verkligen vara sig själv … suck!
Jag har fått väldigt svårt för Sverige under de sista 10 åren.
March 2nd, 2008 at 6:34 pm
Nei for faen, en Norge-historie vil jeg høre..
March 2nd, 2008 at 7:07 pm
Ja i Athen, där kan man nästan ta färjan över till Asien…