Champagneflickan
I Aftonbladet idag berättar Caroline Jensen om sin bok “Champagneflickan” som kommer ut i nästa månad. Caroline har jobbat som strippa i Köpenhamn och berättar:
“I dag är jag hur som helst glad att jag aldrig gick över gränsen och prostituerade mig fullt ut. För hur mycket jag än skiter i vad folk tycker, inser jag nu att folk har makt över en på ett sätt man kanske inte har räknat med. Tio år och tre universitetsutbildningar senare blir jag fortfarande kallad ”strippan” ute på stan. Tänk hur länge ryktet hade förföljt mig om jag prostituerat mig…”
Många tror att även strippor säljer sexuella tjänster och om man ska mota bort den fördomen så kanske man inte ska spä på den som Caroline tycks göra… men det kanske säljer? Förlaget beskriver boken bla så här:
“…den sanna historien om hur en ung svensk kvinna på grund av olyckliga omständigheter hamnar i sexindustrin…
… den hisnande korta färden från tryggt svenskt vardagsliv till den utsatta tillvaron i den danska porrbranschen.”
Det låter som om Champagneflickan liksom en del andra behöver läsa Ann Heberleins bok ”Det var inte mitt fel”. Jag har precis som Ann Heberlein mycket svårt för när vuxna människor inte kan ta konsekvenser av sitt eget handlande och lägger skulden ifrån sig.
Låt dig inte luras av glamouren och de glättiga omslagen
Kamferdroppar skriver idag att det i DN finns en artikel som exakt illustrerar mitt inlägg “Den farliga glamouren“. Och det är så sant så…
Tracy Quan som skrivit boken “Diary of a Manhattan Call Girl” intervjuas av Matilde Sköld. Men det verkar som om artikelförfattaren inte har kunnat ta in vad som sagts till henne. Ett mycket vanligt fenomen när det kommer till frågor som rör sexarbete.
Gick det inte in i Matilde Skölds hjärna att det är tufft att som sexarbetare brottas med omvärldens negativa attityder och att Tracy visar hur påfrestande sexarbete är i sin bok? Hörde hon bara att det även finns postiva saker med sexarbete?
Motsvarar det vi berättar inte fördomarna och beskrivs inte sexarbete som ett förtryck
så är böcker som Tracys farliga, ialla fall enligt DN.
Thomas Bodström och ECPAT har fått kritik den här veckan…
Och idag får han på tasken av Anja Gatu i hennes utmärkta sportkrönika i Sydsvenska Dagbladet:
“Thomas Bodström har en mission som jag tror gå ut på att föra in en moralisk diskussion i idrottsvärlden. Det är tråkigt att han väljer ytliga frågor där hans roll reduceras till att bli den som gör utspel för utspelens skull. Thomas Bodström verkar anse att idrotten ska gå in på de arenor där politiken har misslyckats. Har inte politiken fått bukt med den kinesiska diktaturen får väl idrotten försöka? Likadant med trafficking. Idrotten ska göras ansvarig för allt Bodström inte tycker om.
Precis som det finns många prostituerade i Bryssel eftersom de vet att det finns en stor efterfrågan på deras tjänster på grund av alla män kring EU-högkvarteret lockar fotbollsmästerskap många sexarbetare. Jag har inte hört Thomas Bodström tala om specialtröjor som svenska EU-politiker borde bära eller att EU borde bojkottas. Har prostitution och politik en mer förklarlig relation än sport och prostitution? Bodström om någon borde veta.”
Och om ni missat debatten om Bodström och ECPAT så har Tantrablogg sammanfattat allt bra i inlägget; Skitsnackaren Thomas “Stasi” Bodström avslöjar sig… Läs även inlägget hos Projo; ECPAT-hjältarna och på Svensk sexualpolitik idag.
….Den Thailändska sexarbetarorgansationen Empower
Stockholm t.o.r. sjuk!
I onsdags mådde jag rätt bra så jag åkte upp till Stockholm som planerat. På kvällen mådde jag riktigt bra och när Louise dök upp så blev jag riktigt, riktigt glad och “bara” att få krama om Louise var värt resan till Stockholm. Vilka fina vänner man får och vilka fantastiska människor man kan lära känna genom att börja blogga. Synd bara att en del bor så långt bort…
Dagen efter började min mage krångla och det rejält, trots jag var lugn som en filbunke. Jag hade vågat äta riktig mat kvällen innan och det var ett stort misstag som straffa sig. Nu fick jag något som mer likna en ilsken maginfluensa som inte gav sig förrän jag var helt tom och totalt uttorkad.
Men det gjorde inget för mina goa kollegor Frida och Lillian (som kämpat i 30 år för våra rättigheter) fixade inplanerade mötena med galans trots att de inte hade förberett sig. Jag tror t.o.m. att det var bra att jag inte var med. För som jag så ofta säger…. vi kan ha olika bakgrunder, olika historier med oss…. men vi vill samma sak, vi säger samma saker.
Dagen efter kunde jag med Lillians hjälp sätta mig på tåget så att jag kunde åka hem och nej… jag är inte frisk idag, men hoppas att magen ska lugna ner sig så småningom. Det som började med stressmage, blev i påskhelgen ett hemskt gastritanfall som varade i 24 timmar, det var knivar i magen i ett dygn. Och nu har jag förmodligen fått en maginfluensa som bitit sig fast.
Till sist…
Jag väcker avundsjuka!
Min första placering på Bloggportalen bland de feministiska bloggarna har lite överaskande väckt ett litet sting av avundsjuka hos Belinda Johansson.
.
Andra bloggar om: prostitution, feminism, debatt, media, politik,
horstigma, sexarbete, sexarbetare, ECPAT, Thomas Bodström
.
.
..
March 30th, 2008 at 12:12 am
Hej, och tack för din länkning!
Kul det där med Bloggportalen - jag upptäckte just att jag själv under kategorin “Sex, dejting och skvaller” hamnat på en femteplats, från 48:e plats, i ett svep. Inte så dumt. Du kommer på tredje plats i samma kategori, efter “Posh24 - Senaste kändisskvaller!” och “Oscar Swartz Texplorer”. Inte illa.
Och Belinda Johansson tycker jag faktiskt tar det hela med humor - hon kallar sig själv för mediahora, så hon dissar ju faktiskt inte dig alls, utan snarare sätter hon ju sig själv i nästan samma kategori. Så det var lite kul.
Keep up the good work!
March 30th, 2008 at 12:18 am
Det beror väl på hur man mäter…
March 30th, 2008 at 12:22 am
Blogge du hade säkert hamnat på första plats om du låtit Bloggportalen räkna dina besökare
Och Belinda ja… hon skrev i höstas en artikel om sexarbete som jag inte gillade så hon kan gott få vara avundsjuk
March 30th, 2008 at 1:08 am
Bra inlägg!
Vilket sorligt spel…..Boström…..du har gjort ditt, time to leave…
March 30th, 2008 at 3:06 am
Ingen tvekan om att detta är en populär blogg, men det har sina orsaker…!
Trevligt att du, när du är så läst, också belyser debatten kring Bodström och ECPAT.
Tyvärr är det ju dock inte bara Bodström som är problemet, utan ECPAT i sig.
Men just i Sverige där ECPAT har sitt säte på ett sätt spelar han större roll. Han är ju pajasen utåt som dillar mest.
Men fundamentet som ECPAT vilar på är desto mer bekymmersamt, som helhet.
Önskar också att Rädda Barnen kunde ifrågasättas på samma sätt, men *förhoppningsvis* kommer de hamna under luppen framöver också, när ECPAT-bruset kommit igång, även om jag anar att få tvivlar på RB’s “insatser”. Dessvärre.
March 30th, 2008 at 8:30 am
Wow, din blogg finns med bland DN:s twinglylänkar! Seger!
March 30th, 2008 at 9:39 am
Schhh Charlotte… jag tror inte att de har upptäckt sitt mistag än… att jag bytt domänadress. Det har varit så sen jag flytta hit så därför har jag tagit bort min lilla DN skylt men vi får se hur länge det varar… Det är ju inte så att DN har skiftat åsikt i frågan.
March 30th, 2008 at 8:54 pm
Ähem… citat: “Många tror att även strippor säljer sexuella tjänster och om man ska mota bort den fördomen så kanske man inte ska spä på den som Caroline tycks göra… men det kanske säljer”
Frågan är om det är du eller jag som har bäst koll på det där? På strippklubbarna i Köpenhamn, där min bok utspelar sig, säljer ca 70% av stripporna även sex. Och inte i skymundan efter arbetstid eller så, nejdå - kunden drar valfritt kort i baren för x-antal tusenlappar och kan gå iväg med den strippa han har valt i en timme. Även i Sverige prostituerar sig majoriteten av stripporna som arbetar reguljärt; skillnaden är att de gör det i lönndom i Sverige.
Fördomarna mot strippor är förvisso många, men då och då är de dock också rättvisande. Det ena utesluter inte det andra. Jag ger en både nyanserad och osminkad bild i min bok.
Jag för även moralfilosofiska resonemang alldeles helt i linje med Ann Heberleins (jo, STRIPPAN är mycket väl bekant med doktorn i etik, hör och häpna) - tycker du ska ta dig igenom den och i huvudsak då kanske lägga märke till mitt resonemang kring hur jag anser att man bör omfamna den Sartre:ianska ångesten som varje människas ansvar inför de egna valen för med sig, istället för att skylla på omständigeter eller andra, innan du fattar något som helst beslut kring huruvida jag skjuter någon skuld ifrån mig eller inte. Läs vad JAG skriver på mina 330 sidor, inte vad Aftonbladet i en kortfattad och sensationslysten artikel skriver att jag säger.
Allt annat är väl bara att vara fördomsfull?
MVH
Caroline L Jensen
March 30th, 2008 at 11:29 pm
Caroline … eftersom jag inte har kännedom om strippbranschen så får jag överlåta andra att kommentera det du skriver om detta. Pye Jakobsson är en god vän och jag vet från henne att många stripdansöser tycker det är enormt jobbigt att så många utgår från att de även säljer sexuella tjänster. Och du talar om i intervjun att en mkt jobbig bit med jobbet är att så många tror att det är så och jag tyckte då att du bara spädde på fördomen… Det var därför jag tog upp den saken. Men det kanske inte är en fördom… jag har alltid trott att så är fallet.
Förlagets beskrivning av boken låter antyda att du är ett offer eftersom du hamnar i något. Jag avskyr sådana ord och beskrivningar och ofta används de av fd sexarbetare som brukar skylla ifrån sig och säga att allt är sexbranschens fel fast de själva valde att arbeta i den. Louise Eek som också är en fd strippa säger t.ex. att prostitution förr eller senare traumatiserar alla kvinnor utan att tala om vad det är inom jobbet som skulle orsaka detta. Jag tror att villkoren man har när man arbetar med sex och erotik avgör mer hur man mår med jobbet än själva jobbet i sig. Sen är det jobbigt för alla att leva med horstigmat och ett sätt en del använder sig av för att hantera det är att t.ex. säga jag hade inget val osv.
Ps…
Be journalister att få godkänna artiklar de skriver om dig så att de inte omedvetet skriver fel (en del hör vad de vil höra) … eller vinklar artikeln på ett sätt som du inte gillar.
March 31st, 2008 at 12:13 am
Jag kan hålla med om att omslaget ger vid handen att jag skulle vara någon typ av offer, och jag var inte alldeles nöjd med texterna fölaget författat om mig där (Inte fotot heller för den delen, men det är en annan historia *skratt*).
Jag hoppas som sagt att folk åtminstone läser boken innan de bestämmer sig för vilken bild den faktiskt förmedlar. Jag är fortfarande förundrad över hur journalisten kan få det till att jag skulle glamorisera och skylla ifrån mig, kanske om man läser varannan sida bara?
Tradig och lillgammal kan jag gå med på *fniss*, särskilt om man som journalisten verkar ha gjort, har förväntat sig en bok av samma typ som Belle de Jours. Fast… kan man ens VARA lillgammal när man är 30? :-/
Hursomhelst. Tack för ditt svar och läs gärna boken för en lite fullständigare bild av mina poänger.
March 31st, 2008 at 6:33 am
Jag har jobbat både som Champagneflicka i Köpenhamn och som strippa i Sverige. Caroline har rätt när det gäller Danmark (eller Kph)
Det är inte tvunget att prostituera sig men de flesta gör det (iaf på de två klubbar jag jobbade på) På det ena stället fanns färdiga rum (om man inte ville lämna klubben) och på det andra låg ett förstklassigt hotell mittemot förutom alla andra hotell runt om i city.
Ett minimumkrav för att en gäst ska få med sig en tjej var att han måste köpa en hel flaska fin champagne (även om han inte tyckte om skumpa så jag fick en del fina stora champagne flaskor med mig hem som prydnad;) han betalade mig i baren (för min säkerhet) och innan jag gick smög vakten till mig ett par kondomer i handen och man var tvungen att vara tillbaka på klubben inom senast en timme så man inte kom för sent till sin nästa show.
I Sverige är det inte alls så.
Jag fick tipset att aldrig nånsin berätta som strippa i Sverige att jag jobbat i Kph, detta för att Kph inom strippvärlden är känt för just prostitution. Har även jobbat i London och där är det lika strikt som i Sverige. Får någon nys om att du säljer sex (fast det är på din fritid) så åker du inte bara ut från klubben utan får heller ingen chans att jobba på andra strippklubbar i landet.
(känner en strippa som jobbade i Sverige under 70/80-talet och då var det som i Dk fullt accepterat att sälja sex samtidigt också)
Nu var jag en av dem som även sålde sex (när jag inte strippade). Dvs när jag jobbade på en klubb i Sverige så sålde jag INTE sex. Utan gjorde det privat och höll det superhemligt (och lyckades)
Men jag tror inte att flertalet strippor i Sverige säljer sex då dem såg det som en gräns man absolut inte skulle gå över!
Nu kan jag hålla med om den där gränsen i viss mån. För när jag gick över den gränsen helt och hållet så kunde jag inte i samma utsträckning få uttrycka mig som jag kunde i dansen som jag brann för som för en konst. För striptease ska vara en konst. Annars är det inget att hänga i granen.
Strippa kan vem som helst men att göra det vackert eller snyggt krävs så mycket mer av en. Det krävs talang, själ, känsla, stil och något som jag fick allt mindre tid till när jag gick över den där gränsen, tid.
Ser framemot att läsa din bok Caroline!
March 31st, 2008 at 6:53 am
Tillägg ang Kph, där jag jobbade fick gästerna inte ens sällskap av tjejerna i mer än fem minuter OM de inte beställde in champagne.
March 31st, 2008 at 7:24 am
Ang Caroline L Jensen om “gränsen”;
““Tio år och tre universitetsutbildningar senare blir jag fortfarande kallad ”strippan” ute på stan. Tänk hur länge ryktet hade förföljt mig om jag prostituerat mig…”
Jag som även strippat i stora offentliga sammanhang kan självklart bli igenkänd. Inget jag skäms över heller. Tvärtom är jag stolt och alla jag känner vet om det och många av dem har även sett mig uppträda.
Men som prostituerad, nope!
Det är isåfall upp till var och en. För mig är det bara kunder och kollegor som vet eftersom jag alltid skött det snyggt och diskret. Detta pga att fördomarna/horstigmat i att sälja intimsex är mycket mycket värre.
M.a.o inget jag vill dra in mina nära och kära i, iallafall inte än så länge. För mig handlar ju det här inte bara om pengar, utan mer än så, dvs en intim privat angelägenhet.
Kanske jag berättar när tiden är mogen och man slipper de orättvisa konsekvenserna som sexköps/kopplerilagarna för med sig. För jag har inget att skämmas för och ångrar ingenting, tvärtom!
Så, nu ska jag vara tyst (på tangenterna)
March 31st, 2008 at 11:44 am
BJ: jag skäms inte heller för att jag har strippat - tvärtom var det något jag gillade och som byggde upp mittt självförtroende i valda delar, och det är väl det där som journalisten har tolkat som att jag glamouriserar.
Jag får revidera mitt uttalande ovan om att det är lika vanligt att strippor i Sverige säljer sex som det är i Kph. Så har det varit bland dem JAG har träffat och pratat med, och det är ju som bekant en himla skillnad.
Vad jag menade med “fortfarande blir jag kallad strippan på stan” var väl mest att uttrycka en förundran (detta är förhoppningsvis tydligare i boken än i intervjun) över hur viktigt folk kan tycka det är att man klätt av sig semi-offentligt under ett år. Så otroligt viktigt är det för folk, tydligen, att det överskuggar allt annat man sedan ägnat sig åt under tio år som varit både mer tidskrävande, svårare och mer intressant (i mina ögon).
Fast å andra sidan - tyckte ingen att det var intressant så skulle väl inget förlag intresserat sig för att ge ut min bok heller (för övrigt en av tre som jag har skrivit) så jag ska väl inte klaga.
Den stora faran när man talar om striptease och prostitution är just hur ensidigt allting - argumenten från båda håll, så att säga - blir. Jag försöker förmedla bilden att det inte är så enkelt. Det har aldrig legat mig för att adoptera en manikeiskt svart/vit världsbild.
MVH
Caroline
March 31st, 2008 at 12:12 pm
Eftersom jag enbart känner svenska strippor som jobbar i sverige så kanske du förstår nu Caroline varför jag reagera. Jag visste inte att det var som det är i Köpenhamn. Sen blir jag litta arg över hur förlaget försöker marknadsföra din bok… Det är så typiskt svenskt, för att framstå som trovärdig som sexarbetare eller fd sexarbetare så ska vi ses i ett slags offerljus.
Minsta lilla postiva man säger om sex- och erotikarbete så vips… så glamouriserar man för många kan inte förstå varför man vill arbeta med sex… de känner inte till verkligheten utan baserar sin föreställning om hur det är på alla dessa myter och fördomar som finns.
Det är svårt att slå hål på dem och ofta får man upprepa och förklara i liknelser innan en person förstår.
Caroline jag är glad över att din bok inte är en ny “Louise Eek” bok som jag befarade en liten smula då jag läste förslagets beskrivning. Ta kontroll över din egen berättelse och låt inte andra tolka dig i media… det är sällan någon som inte har kunskap om branschen förstår, förhandsgranska vad som skrivs och ställ krav på förlagets marknadsföring av boken.
Ledsen att jag missuppfattat dig och om du vill får du gärna skriva ett gästbloggsinlägg här och/eller publicera ett kapitel ur din bok. Det är bara att maila mig sensuellqvalite@hotmail.com
March 31st, 2008 at 1:17 pm
Ja Caroline, det är synd att det vinklas fel så fort man säger nåt positivt om branschen. Å andra sidan säger det mer om journalisten/kåren än om oss.
Att folk minns just såna saker är inte så konstigt för säga vad man vill men det krävs mod och styrka att med öppna ögon gå in för nåt som strider mot “samhällsnormen”, att arbeta med sin kropp/sexualitet etc.
Att sen lyckas och bevara sig själv krävs ännu fler egenskaper.
Det kan också vara svårt nog för många att sen möta en annan värld utanför som i vissa fall beter sig som en stor blodtörstig pöbel som vill slita en i stycken. Speciellt när man vågar säga att man tycker/tyckte om att jobba med det.
Du har rätt i att det inte är enkelt att förmedla en bild, för det finns inte bara en bild utan var och en får ge sin bild utifrån sina erfarenheter. Har man sen upplevt olika genrer i branschen blir det en ännu mer nyanserad värld och därmed ännu svårare att förmedla…
Mvh BJ.
March 31st, 2008 at 1:38 pm
Jag kan som kuriosa berätta att min ursprungstitel på verket var “En stund att hitta på sig själv”. Titeln “Champagneflickan - en svensk strippa berättar” *ryser* lät jag mig dock övertalas att byta till. I min blogg den aktuella dagen våndas jag och tycker att min bok plötsligt låter som en sliskig b-film. Den kunde lika gärna heta “Evil Bed”, eller “Dawn of the spread” - för att parafrasera en annan b-genre. Men i slutändan väljer man sina strider och jag valde att fokusera på att inte fördumma INNEHÅLLET i redigeringsprocessen. Därav kanske kommentaren i DN om mitt lillgamla språk, men det är ju en “sanning” så det köper jag.
Det ÄR svårt att som debutant stå emot när ett förlag gett sig fanken på något. Jag kapitulerade med tanken “Detta är inte mitt hjärtebarn, den här boken. Detta är mitt sätt att få in en fot i förlagsvärlden och då är det bra med lite uppståndelse.” (Hjärtebarnen är mina andra två manus som just nu ligger ute för placering - helt och hållet skönlitterära).
Enligt förlaget var “En stund att hitta på sig själv” (vilket i sig sammanfattar ganska väl mina slutsatser kring branschen OM man ger sig tid att läsa den eftertänksamt) på tok för osäljande. Och ja, efter flera år på existensminimum (det var som sagt tio år sedan jag strippade och tjänade mycket) så ville jag naturligtvis inte förstöra mina egna chanser att kunna leva på inkomsterna från boken.
Sen tycker jag ju naturligtvis inte att det är ett problem att jag kommer tjäna pengar på min bok. Varför skulle det vara fult (vilket ju DN antyder)? Jag är ingen välgörenhetsinstitution och det är inte heller mitt förlag.
Nästa roman kommer jag se till att vara mer involverad i utformningen av omslag och baksidestext. Man lär så länge man lever och nu vet jag hur det kan gå till. En dag kommer lådan med förhands-ex och då är det försent att ändra på något.
MVH
Caroline
March 31st, 2008 at 2:56 pm
Undrar om DN tycker det är fult att tjäna pengar på en bok om ens erfarenhet som trädgårdsmästare, hunddressör eller au-pair också?
Lycka till med boken!
April 4th, 2008 at 12:06 pm
Asch då vad ni skryter … Jag jobbar för att få så få besökare som möjligt .. haha.