Idag fattade regeringen beslut om direktiven för utvärdering av sexköpslagen. Uppdraget som utredare har gått till justitierådet Anna Skarhed. Regeringen skriver i direktiven att utredningen ska utgå från att sexköpslagen ska vara kvar.
Detta kommer att innebära att det tyvärr inte blir en oberoende och helt objektiv utvärdering som många hoppats på. Utredaren får inte komma fram till att sexköpslagen bör avskaffas. Detta innebär också att utvärderingen i sig inte kommer att ha samma trovärdighet, som den skulle ha haft, om man hade avstått att skriva in den passusen.
Dessutom står det i direktiven att utredaren bör samråda och inhämta upplysningar från rättsväsendet och olika myndigheter, medan vi sexarbetare inte nämns i detta sammanhang!
Annars är väl skrivningen i direktiven rätt så ok även om jag saknar flera bitar som jag tycker hade varit intressant att ha med i en utvärdering av sexköpslagen med tanke på de politiska argument som använts för sexköpslagen.
Har t.ex. sexköpslagen verkligen varit normbildande och förändrat människors syn på prostitution? Olika tidningars läsarundersäkningar det senaste året har visat att ca 70% av svenska folket vill ha bort sexköpslagen.
Har verkligen sexköpslagen bidragit till en ökad jämställdhet? För i näringsdepartementets faktablad om “Prostitution och människohandel”, april 2005, beskrivs prostitution som ett jämställdhets problem. Den svenska officiella synen på prostitution och varför sexköpslagen behövs, baserade sig bara för ett par år sedan på radikalfeministiska hypoteser om att prostitution är mäns makt över kvinnor och mäns våld mot kvinnor.
Därför borde en utvärdering av sexköpslagen i konsekvensens namn även ta en titt på om jämställdheten har ökat i Sverige och om mäns makt och våld mot kvinnor har minskat pga sexköpslagen. Det var ju sexköpslagens ursprungliga politiska syfte… Och det är fortfarande så att de politiska (och även de opolitiska) kvinnoorganisationerna använder jämställdhetsperspektivet som ett av huvudargumenten för sexköpslagen, även om argumenten för sexköpslagen idag mer handlar om att den skulle vara ett effektivt vapen mot människohandel.
Den förra regeringen införde sexköpslagen i en Kvinnofridsproposition med en annan argumentation, om varför sexköpslagen behövs, än vad den nuvarande regeringen har. Den nuvarande regeringen utvärderar sedan sexköpslagen utifrån ett helt annat perspektiv än vad den förra regeringen hade när sexköpslagen infördes. Detta känns lite märkligt.
Om några år kanske sexköpslagens berättigande motiveras med andra argument, det skulle inte förvåna mig. Argumenten mot oss och prostitution har i alla tider varierat medan diskrimineringen och horstigmat mot oss har bestått. Man tar till de argument som är mest hållbara och moderiktiga i tiden.
Sexarbetare är en kunskapskälla
Det är fritt för utredaren Anna Skarhed att utforma vilka metoder hon vill använda för att genomföra utvärderingen. Men att i direktiven inte nämna oss sexarbetare som en part som utredaren bör samråda och inhämta upplysningar ifrån är ett stort, stort misstag från regeringens sida, om man vill ha en utvärdering av sexköpslagen som är värd namnet. Det är också ett typiskt utslag på det starka horstigmat som finns i Sverige. Jag hoppas att justitierådet Anna Skarhed har en annan inställning än regeringen i detta.
Det är faktiskt rent ut sagt dumt av regeringen att inte se oss som en källa för kunskap eftersom vi redan idag vet att polis, socialtjänst och olika myndigheter runt om i Sverige inte vet ett dugg om oss eller om prostitution överhuvudtaget. Detta slås fast i Socialstyrelsens senaste rapport om prostitution.
Och hur ska de kunna veta när deras arbete går ut på att motarbeta prostitution till varje pris… när det inte finns ett pragmatiskt tänkande idag i Sverige kring dessa frågor (Malmö undantaget idag), där man utgår från att minska skadeverkningarna (harm reduction strategier), eller arbetar för att stärka och stötta sexarbetare.
Sexarbetare i Sverige har inget förtroende för myndigheter och polis, tvärtom så skyr vi oftast dem som pesten. Jag har många kollegor som är livrädda för att polisen eller sociala myndigheter ska få veta att de säljer sexuella tjänster.
Vi vågar oftast inte ta kontakt med dem, för om vi söker hjälp hos dem och berättar att vi arbetar med sex, så kan det slå hårt tillbaks mot oss.
Om en sexarbetare tar kontakt med polisen så går det med automatik iväg ett pm till socialens familjeenhet (om du är en förälder) och vissa socialarbetare anser att man inte kan vara en bra förälder om man är en sexarbetare. Många sexarbetare har förlorat vårdnaden om sina barn och/eller förlorat vårdnadstvister bara för att de arbetar med sex och erotik. Du behöver inte ens sälja sexuella tjänster, det kan räcka med att du arbetar med striptease. Vi kan också förlora vår bostad eller vår arbetslokal om hyresvärden misstänker att vi tar emot kunder där. Om vi hjälper varandra och samarbetar så åker vi i fängelse för koppleri.
I Stockholm så tycker polisen att ett bra sätt att arbeta mot prostitution är att tipsa skattemyndigheter om sexsäljare så att de sexarbetare som inte fixat att bedriva sin verksamhet som en egen företagare (vilket är mycket svårt idag) åker på en skönstaxering. Dagens lagstiftning och prostitutionspolicy har gjort oss helt värn- och rättslösa.
Läs gärna också hur polisen skyddar det finaste som finns.
Jag kan riktigt se framför mig det värsta scenariot av alla när det gäller utvärderingen av sexköpslagen. Utredaren pratar t.ex. med prostitutionsgruppen och polisen i Stockholm (och inte med oss) för att höra vilka effekter sexköpslagen har medfört. När Kristelig Folkeparti i Norge förra året ställde frågor till polis och socialtjänst i Stockholm om sexköpslagen så fick de följande lögner och falska påståenden som svar:
- Varken polis, socialtjänsten eller politikerna kan berätta om några negativa effekter av sexköpslagen i Sverige.
- Det finns inga opinionsgrupper i Sverige som önskar sig tillbaka till hur det var före sexköpslagen 1999.
- Lagen har varit positiv för sexsäljarna och negativ för kunderna.
- Lagen har gjort det lättare för sexsäljarna att skydda sig mot kunder hon inte önskar. Lagen är ett maktmedel hon kan använda mot våldsamma kunder.
Vi sexarbetare har en helt annan bild som vi kan berätta om, frågan är om det svenska samhället är beredda att lyssna på oss. Kommer utredaren Anna Skarhed att lyssna på oss?
Jag ber en bön om det…
… jag hoppas också att hon tänker på, att för andra länder, FN och internationella organisationer, så kommer inte den här utvärderingen vara värd så mycket om den inte belyser konsekvenserna för oss sexarbetare på ett grundligt och trovärdigt sätt. Det står också i direktiven att:
“FN:s speciella rapportör för våld mot kvinnor har i sin rapport 2007 rekommenderat genomförandet av en heltäckande, oberoende utredning av sexköpslagen och dess påverkan på människohandel och andra typer av våld som ofta förekommer i anslutning till prostitution.”
Utgångspunkten är att sexköpslagen ska vara kvar
Det känns verkligen som om utvärderingen av sexköpslagen framför allt strävar efter att se på olika rättsliga och juridiska aspekter av lagen. Sexköp är ett kriminellt problem och det är självklart i direktiven att sexköpslagen ska vara kvar, man är inte intresserad av att veta om det bästa kanske ändå är att ta bort sexköpslagen.
I direktiven skriver man:
“Det finns också behov av en analys av om lagstiftningen, mot bakgrund av resultatet av utvärderingen, bör förändras i något hänseende. En utgångspunkt ska dock vara att köp av sexuell tjänst fortfarande ska vara kriminaliserat.”
Det här innebär att analysen av utvärderingen inte kommer vara objektiv och förutsättningslös som vi sexarbetare hade önskat. Regeringen sätter också på ett par speciella glasögon på utredaren som hon sen måste titta igenom vilket innebär, för mig i alla fall, en alldeles för hård politisk styrning av hur en sådan här utvärderingen bör ske.
Det råder visserligen i dagsläget en politisk koncensus om att sexköpslagen ska vara kvar. Men jag kan inte se att det egentligen skulle stå i en motsättning till att man från politiskt håll bestämmer sig för en helt objektiv och oberoende utvärdering av sexköpslagen. En sådan utvärdering hade dessutom definitivt fått en större trovärdighet och blivit mer internationell gångbar.
Och om man går tillbaka 10 år i tiden, då förslaget om en sexköpslag kom, så var det få remissinstanser som var positiva till betänkande som låg bakom lagförslaget.
Både moderaterna och folkpartiet motionerade emot propositionen om Kvinnofrid och justitieutskottets betänkande om att införa en sexköpslag. T.o.m. den socialdemokratiska partistyrelsen befara att lagen skulle innebära ökade risker för våld och övergrepp mot oss som arbetar med sex.
Då ville t.ex. inte moderaterna betrakta prostitution som ett kriminellt problem, de skrev i sin motion att man var emot att bemöta sociala problem med kriminalpolitiska instrument.
Är allt detta bortglömt idag av politikerna?
Ps…
Birgitta Alvskogen skriver idag klokt om prostitution i sin nätkrönika på punkt.se.
Och till sist mycket Twingleri och lite Knufferi…
… för jag tycker det är viktigt att många läser om det här, även om alla nedanstående länkar går till samma TT artikel: Sydsvenskan, DN, SvD , Expressen, GP, Helsingborgs Dagblad, Dagen, Kristianstadsbladet, ETC samt Ystad och Trelleborgs Allehanda.
Andra blogginlägg om utvärderingen av sexköpslagen:
-
queer vegan out of sthlm - I love sou
-
Aqurette - Evaluation Made Useless by Narrow-Minded Framework
-
Blogge Bloggelito - Beatrice Ask på stritan
.
Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, feminism, politik,
horstigma, sexarbete, sexarbetare, lagar, juridik, regeringen
.
.
..
April 25th, 2008 at 7:25 am
Att en utvärdering som beställs av det politiska etablissemanget, som dessutom sätter upp direktiven för hur en utvärdering skall gå till väga, kändes redan på förhand som en uppgjord utvärdering. Känns ganska onödigt att slösa skattemedel på en sådan här utvärdering, en utvärdering som jag upplever är ett beställningsjobb från moralfascisterna i detta moraldiktaturens land.
Förlitar mig istället på de mängder av oberoende utvärderingar som redan gjorts och som dessutom har kommit fram till samma slutsats. Att denna “utvärdering” inte kommer att komma fram till denna slutsats kommer inte att överraska mig, fastän rapporten från Socialstyrelsen (Kännedom om prostitution 2007) mer har gått på de oberoende utvärderingarnas linje.
Det som retar mig mest är att denna “utvärdering” antagligen kommer att ses som en referens för hur “bra” och “lyckad” lagen anses vara, vilket moralfascisterna kommer att utnyttja i sitt ständiga lobbande med att lura fler länder med att det är en bra lösning.
Det som skiljer Sverige från Holland och Tyskland är inte bara synen på hur prostitutionen skall lösas, där finns också en väsentlig skillnad på hur de utvärderar och rapporterar hur deras lösningar fungerar. Sverige och de svenska myndigheterna med politikerna i spetsen gör allt för att visa upp en så “positiv” sida av sin lösning som möjligt, om det sedan innebär tvivelaktiga utspel och påstående gör inget eftersom detta är en kamp mellan de “goda och insiktsfulla” (moralfascisterna) och de “onda och förtappade” (prostituerade och deras kundkrets).
Holland och Tyskland däremot nämner både fördelar och brister med sina lösningar, detta gör att jag har betydligt större förtroende för Holland och Tysklands utvärderingar och rapporter om sina lösningar än vad jag har för Sveriges rapporter.
April 25th, 2008 at 8:32 am
Jag har också fått det intrycket av de olika ländernas rapporter om prostitution. Jag tror det beror på att man i andra länder har en pragmatisk syn på prostitution, man vet att det inte går att lagstifta bort och då försöker man istället minska skadeverkningarna och säkerställa sexarbetares mänskliga rättigheter. Och med en sådan inställning är det inte så svårt att tala om för och nackdelar av de lagar man har.
Det är svårare att vara objektiv och belysa alla sidor om man enbart ser på prostitution ur ett hypotetisk och ideologisk perspektiv, och/eller enbart som ett kriminellt problem, som man gör i Sverige. Då blir det ofta fastlåsta positioner och ett svart och vitt tänkande hos alltför många.
April 26th, 2008 at 2:42 pm
Detta är en parodi på demokrati, objektivitet och regeringens uppdrag från sina väljare att tjäna dem. Istället har man utövat direkt maktmissbruk, i och med att man omintetgjort möjligheten till en utvärdering. Om Anna Skarhed har någon som helst resning så avböjer hon detta uppdrag, som en protest mot den direkta styrning som regeringen så flagrant lägger på henne. Den akademiska världen (och inte bara den) borde också reagera med upprördhet på ett sådant övergrepp på fundamentala demokratiska principer.
Vart man ämnar sig med utredningen framgår ju också klart av att utredaren ska använda sig av de instanser som är “relevanta”. Det vill säga bara sådana som talar OM prostituerade, inga som talar FÖR dem (som de själva till exempel). Det är svårt att veta om man ska skratta eller gråta över sådan monumental dumhet i myndighetsform.
April 26th, 2008 at 3:11 pm
Jag har talat med Anna Skarhed så att hon vet att vi finns och att vi vill berätta för henne varför det är oerhört viktigt att hon använder sig av förstahands information direkt från oss som är sexbranschen. Om hon inte hör av sig till oss inom ett par månader så kommer vi självklart att ta kontakt med henne igen. För även om vi inte nämns i direktiven så har hon ett fritt val att använda vilka källor som hon anser lämpliga. Och det vore ganska korkat att avböja vår erbjudan om hjälp med att bidra med relevant information för hennes utvärdering. Så jag tror inte i dagsläget att så kommer ske.
April 26th, 2008 at 4:54 pm
Om jag skulle utvärdera denna lag, så skulle jag behöva veta sådant som hur stor prostitutionen var före den, hur stor den är nu, och hur den har varierat över längre tid (om den har varierat och inte är konstant). Utan några sådana jämförande data är det svårt att säga något om effekten. Spontant förefaller det sannolikt att sexköpslagen minskar gatuprostitution, men eftersom internet har tillkommit under samma period som sexköpslagen funnits, så kan det ju mycket väl vara så att den faktiskt har bidragit till att skynda på en utveckling mot mer prostitution genom internet istället (en utveckling som sannolikt skulle ha skett ändå alltså, men kanske långsammare). Ett uppenbart problem med kriminalisering är att den försvårar insamling av data. Det blir lite grann samma problem som med svartsprit och annat svart. Ingen vet hur stort det egentligen är, men man kan alltid misstänka att den svarta sektorns storlek står i omvänd proportion till den vita (eller nåt sånt), särskilt om inte straffen är stränga.
April 26th, 2008 at 5:15 pm
Tyvärr finns det ingen sådan jämförande data… Man ska också komma ihåg att samtidigt som sexkösplagen infördes så kom mobiltelefonen. Det många tjejer gjorde, som sålde sex på gatan, var att de dela ut visit kort till sina kunder med sitt mobil telefonnummer (när sexköpslagen infördes). Sen har de haft kontakt med kunderna på den vägen och om de har behövt nya kunder så har de tillfälligtvis ställt sig på gatan igen.
En kollega som sålde sex på gatan på den tiden har berättat det här för mig. Hon märket en nedgång i ca två veckors tid efter det att lagen hade införts och sen hörde hon ifrån alla sina kunder igen.
Så att det inte finns så många som säljer sex på gatn längre innebär INTE att de som förr sålde sex på det viset har försvunnit.
Mörkertalet är enormt stort. Jag själv känner lika många kollegor här i Skåne som absolut inte syns någonstans, varken på gatan eller på nätet, som de jag känner som är synliga på någon marknadsföringsplats.
April 26th, 2008 at 5:28 pm
Då kan det alltså inte bli någon riktig utvärdering, som jag förstår det. Inte ens om man vill, vilket inte verkar vara fallet. Det är och förblir en ideologisk lag, även om ideologin är ganska töjbar (men huvudsakligen socialistisk-feministisk och patriarkal-moralkonservativ, en smått pinsam allians för bägge sidor).
April 26th, 2008 at 5:45 pm
Det enda de kan göra är att höra med ALLA berörda parter om vilken utveckling de TROR att prostitution har haft i Sverige.
April 26th, 2008 at 6:05 pm
Jag håller med om att detta vore det rimligaste, men inte en approach man har använt sig av i genomförandet av lagen, så sannolikt inte en approach man vill använda nu heller (även om det kanske skulle visa att en majoritet av sexsäljarna är för sexköpslagen, vem vet?)
April 26th, 2008 at 10:08 pm
Anna Skarhed borde ta hänsyn till varför Finland har inte en allmän kriminalisering av köp av sexuella tjänster som skulle gälla alla köpsituationer. Från och med början av oktober 2006 blev det straffbart att köpa sexuella tjänster, om säljaren är offer för koppleri eller människohandel. Alltså köp av sexuella tjänster är straffbart bara om det har ett samband med människohandel eller koppleri. Man vägade grundligt vid riksdagsbehandlingen de negativa effekter som en allmän kriminalisering av köp av sexuella tjänster anses kunna ha. Frågan behandlades grundligt, eftersom ett stort antal sakkunniga och remissinstanser i bl.a. lagutskottet hördes.
Enligt den straffrättsliga legalitetsprincipen skall brottsrekvisit vara exakta och noggrant avgränsade. I grundlagen bekräftas den straffrättsliga legalitetsprincipen som innefattar ett krav på exakt reglering. Varje brottsrekvisit ska uttryckas tillräckligt exakt i lagen så att det utifrån bestämmelsens formulering går att förutse om någon handling eller försummelse är straffbar. Om kriminalisering av köp av sexuella tjänster täckar alla köpsituationer, straffrättsliga brottsrekvisitet är så omfattande, vanligt och otydlig, och därför förknippat med en rad straffrättsliga problem. Om kriminalisering av köp av sexuella tjänster täckar alla köpsituationer, straffrättsliga brottsrekvisitet täckar också i hög grad in situationer, till exempel i parrelationer och vänskapsrelationer och umgänge mellan människor, som inte ska vara straffbara och som inte finns någon anledning att göra straffbara: till exempel en relation eller umgänge av tillfällig natur med en person som yrkesmässigt erbjuder sexuella tjänster mot betalning.
Den allmänna kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster som skulle gälla alla köpsituationer är ett problem med tanke på regleringens proportionalitet och handlingar som är föga klandervärda. En så pass omfattande kriminalisering som i sig innebär att man fjärmar sig från de huvudsaliga syftena med de grundläggande fri- och rättigheterna är ett problem med tanke på bestämmelsens proportionalitet. Detta gäller inte minst som det handlar om en straffrättslig bestämmelse som gäller ett mycket intimt delområde av privatlivet och som inskränker den enskildes självbestämmanderätt.
Vid riksdagsbehandlingen på frågan lade man särskild vikt vid att en allmän kriminalisering av köp av sexuella tjänster som skulle gälla alla köpsituationer i hög grad begränsar den självbestämmanderätten för den som köper och den som säljer en sexuell tjänst. Den enskildes självbestämmanderätt har kopplingar med flera grundläggande rättigheter, inte minst grundlagens om personlig frihet och om skydd för privatlive. Det grundlagsskyddade privatlivet omfattar bl.a. den enskildes rätt att fritt knyta och upprätthålla kontakter med andra människor och att bestämma över sig själv och sin kropp, liksom frihet att bestämma om sitt sexuella beteende. För den som erbjuder sexuella tjänster är allmän kriminalisering av köp av sexuella tjänster problematisk, för en så pass omfattande kriminalisering begränsar rätten att arbeta och utöva ett yrke eller en näring.
Alltså en allmän kriminalisering av köp av sexuella tjänster som skulle gälla alla köpsituationer är problematisk med tanke på mänskliga rättigheter, många grundläggande fri- och rättigheter, sexuella självbestämmanderätten i fråga om den som köper och den som säljer en sexuell tjänst och rätten att arbeta och utöva ett yrke eller en näring i fråga om den som säljer en sexuell tjänst. Begränsad alternativ formulering av kriminalisering enligt vilken av köp av sexuella tjänster måste ha ett samband med koppleri eller människohandel för att vara straffbart skyddar dessa rättigheter klart mer bättre och uppfyllar rättvis-, proportionalitets- och exaktskravet klart mer bättre.
Vid riksdagsbehandlingen vägades också de negativa effekter som en motsvarande allmän kriminalisering av köp av sexuella tjänster i Sverige anses kunna ha bl.a. att prostitutionen går under jorden och utredningen av koppleribrott försvåras. Det har bedömts att en allmän kriminalisering av sexköp försämrar möjligheterna att utreda allvarliga brott kring prostitution eftersom köparna blir mindre benägna att samarbeta med polisen, till exempel vid utredning av koppleribrott. Vidare anses det att prostitution mera kommer att försiggå i hemlighet, om sexköp blir allmänt straffbart. Det i sin tur anses leda till att kopplarna får större makt över de prostituerade. Över lag har den typen av kriminalisering ansetts ge de prostituerade en sämre situation eftersom de får mindre möjligheter att välja sina kunder.
Många sakkunniga i Finland ansåg att det är mycket kontroversiell fråga vilken betydelse kriminaliseringen har haft och vilka samhälleliga effekter kriminalisering har fått i Sverige bl.a. dess påverkan på människohande.
April 27th, 2008 at 12:56 pm
[…] En utvärdering som kanske aldrig blir värd namnet (10) […]
May 1st, 2008 at 9:42 am
[…] Isabella Lund has more (in Swedish). […]
May 3rd, 2008 at 12:40 pm
[…] Jenny’s Pennies » Not an unbiased investigation: Isabella Lund has… […]
May 4th, 2008 at 11:07 am
Sexköpslagen har blivit lite av sveriges motsvarighet till vapenlagarna i USA, hur galet som helst men det är ingen politiker som törs göra något åt det, i tillägg en stark välfinansierad lobby som trycker på för status quo…
Bästa beskrivningen på sexköpslagen är enligt min åsikt snake oil http://sv.wikipedia.org/wiki/Snake_oil
och marknadsföringen och försäljningen går ju till på samma sätt, med kringresande försäljare som lovar precis vadsomhelst - det här kundelika gärna vara en bild på Gunilla Ekberg:
http://progressivemajoritywisconsin.org/images/blog_images/Image/snake-oil.jpg
May 6th, 2008 at 4:09 pm
[…] Jenny’s Pennies » Not an unbiased investigation: Isabella Lund has… […]
May 25th, 2008 at 5:56 pm
[…] inte har i Sverige när det gäller vår lagstiftning kring prostitution. Regeringens direktiv för utvärderingen av sexköpslagen innefattar inte ett ord om att man vill se om huvudmålsättningen för sexköpslagen har […]
June 1st, 2008 at 5:56 pm
Hej Isabella
Jeg har fået oversat dit indlæg til dansk. I morgen vil der blive afholdt en høring som bl.a. skal handle om de svenske erfaringer med sexkøbs forbuddet….. (mærkeligt nok 2 år før Svenskerne selv kan sige noget om effekten af loven) og jeg vil gerne publicere dette indlæg på SIO-bloggen
Er det ok?