Isabella Lund

Susanne Dodillet skriver återigen en lysande debattartikel om prostitution, idag på Brännpunkt i SvD - Sexhandeln får inte fingranskas.

Västerbottens-Kuriren berättar om Vickan, en 26-årig student och sexarbetare Umeå. Ni kan också läsa om Stockholm prostitutionsgrupp och hur dåligt de arbetar med frågor kring prostitution till skillnad mot Malmö.

Och till sist tar jag upp frågan om svenska elitsoldater verkligen utnyttjar kvinnor när de köper sexuella tjänster utomlands samt lite andra intressanta saker som har dykt upp idag.

Såg ni den snygga tjejen som var med i SVT Debatt tillsammans med mig och Petra Östergren i slutet av januari? Hon som var bäst av alla och som gjorde en mycket bra jämförelsen mellan debatten om abort och debatten om prostitution. Det var underbart kloka Susanne Dodillet som kommer att doktorera i slutet på året i idéhistoria om skillnaden på synen på prostitution i Sverige jämfört med den som finns i Tyskland.

Susanne har skrivit två av mina absoluta favoritartiklar om prostitution. De finns i tidskriften Arena och heter “Om kriminalisering av män” samt “Den stora bordellkalabaliken“. Och inte är hon ett dugg sämre i SvD!

I dagens debattartikel tar hon upp att sexköpslagen inte baserar sig på empiriska undersökningar eller på en genomtänkt filosofi.

Hon kritiserar det faktum att utredaren av sexköpslagen varken får ifrågasätta intentionen bakom eller självaste lagen.

Hon belyser också kristallklart att både sexköpslagen och den föreslagna samtyckesparagrafen, när det gäller våldtäkter, riskerar att cementera patriarkala strukturer istället för att förändra dem. Båda straffar män, och kvinnor beskrivs som passiva offer.

“Blir kvinnor starkare av en sexköpslag som beskriver dem som sexhandelns svaga part och som oförmögna att ta ansvar? Ökar en samtyckesparagraf – som tvingar män att be om lov inför ett samlag – kvinnors mod att tacka nej?

Eller är dessa paragrafer enbart uttryck för en symbolpolitik utan effekt på jämställdheten? Regeringen kommer inte att få reda på svaren. Åtminstone inte av en prostitutionsutredning, som är tillsatt för att bekräfta en redan fastlagd politik.”

“Betalda samlag föregås i regel av ett avtal mellan införstådda vuxna. Ofta finns ett uppenbart samtycke genom penning-
transaktionen, det överenskomna mötet,
mejl och ibland ett kvitto.

Sexsäljarens försäkran om samtycke ändrar dock inte det faktum att hennes kunder bestraffas likt våldtäktsmän.

Varför ifrågasätter debattörer sexsäljarens förmåga att avgöra vad som är bra för dem medan de samtidigt pläderar för en samtyckesparagraf för alla andra kvinnor? Inte heller denna fråga får Anna Skarhed och hennes sakkunniga diskutera.”

I love you Susanne!

En annan tjej jag gillar, men som jag inte känner, är Vickan i Umeå, en vanlig studenttjej och sexarbetare på 26 år. Hon har reagerat på debatten om prostitution och berättar bl.a om horstigmat idag i Västerbottens-Kuriren:

“Vickan reagerar
- Det är intressant hur många som blir provocerade av prostitution, alla har rätt att tycka och tänka något om en prostituerad. Jag måste må dåligt, för att de ska må bra, säger Vickan, som inte ser sig som något offer.”

Reportern konstaterade direkt att hon, liksom vi andra, inte motsvarar schablonbilden av hur en prostituerad ser ut. Till intervjun dök hon upp osminkad i jeans och tröja.

Vickan har aldrig sett sex som något heligt och hennes sambo är helt införstådd med att hon säljer sexuella tjänster. Och trots att hon är relativ ny som sexarbetare så gläder det mig att läsa att hon arbetar med ett högt säkerhetstänkande. Hon berättar att hon i hemtjänsten kan hamna i situationer som är mer hotfulla.

Det är fler och fler sexarbetare som ställer upp i media för att berätta vilka vi är och vad vi gör.

Ni ska veta att det inte är lätt att ta det steget för oss. Vi är oftast mer rädda att bli avslöjade som horor än vad vi är för riskerna i jobbet.

Men det är kanonbra att fler vågar, att fler av oss hörs och syns, det behövs för att motarbeta horstigmat och Vickan ska ha en varm applåd för sin insats.

Idag rapporterar SR att Stockholms prostitutionsgrupp inte hjälper sexarbetare om de inte är skrivna i Stockholms stad. Bor du i en kranskommun är det upp till hemkommunen om de vill betala och det är inte alltid de vill det. Jag är inte förvånad över detta. Det är bara ytterligare ett tecken på hur dåligt det sociala arbetet kring prostitution är i Stockholmstrakten.

Chefen för Stockholms prostitutionsgrupp, Agneta Borg, har t.ex. gjort allt vad hon kan för att cementera horstigmat och sprida falska påståenden om sexköpslagen. Stockholms prostitutionsgrupp tror dessutom att de kan tala för oss.

Så knäppa är inte människor i Skåne. Här nere blommar syrenerna och prostitutionsenheten i Malmö har nyligen varit ute på en turné i hela Skåne. De har hållit seminarium för att berätta att prostitution nu har flyttat in i vardagsrummet och att det är t.ex. vanligare bland unga att det är killar som säljer sexuella tjänster. De vill sprida verklighetsbaserad information och även samtidigt berätta för personal som arbetar inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skolor att de finns som en resurs som de kan ta hjälp av.

Prostitutionsenheten i Malmö vänder sig till alla människor i hela södra Sverige. Och F.A.S.T (försäljning av sexuella tjänster) har en helt annan attityd än den som finns inom Stockholms prostitutionsgrupp. Jag kan varmt rekommendera alla som behöver hjälp att ta kontakt med F.A.S.T i Malmö.

Är det inte oerhört tröttsamt att svensk media alltid ska skriva “utnyttjade prostituerade” istället för köpte en sexuell tjänst? Idag blåser Expressen upp att elitsoldater precis som alla andra köper sexuella tjänster.

Även om många kvinnor i krigshärjade områden väljer att sälja sexuella tjänster för att få in pengar till mat och andra fundamentala behov så innebär det inte med automatik att de utnyttjas.

Utnyttjas kvinnor också om de försöker sälja andra tjänster eller varor till soldater?

Sexarbetande kvinnor kan fatta sina egna beslut, göra sina egna val och man kan lika gärna se det som att det är de som utnyttjar soldaternas behov av sex.

Lars Lindström skriver idag i sin nyhetskrönika i Expressen att elitsoldater som ska stödja fredsprocesser och skydda civila gör sig skyldiga till dubbelt svek när de köper sex i områden med väpnade konflikter.

Jag håller inte med. De ska skydda kvinnor och alla andra men de som tycker med automatik att sexarbetande kvinnor utnyttjas måste skaffa sig en bättre syn på kvinnor, en syn som innebär att man förstår att kvinnor kan göra egna val och fatta egna beslut i frågor som rör även sex och sexarbete.

Till sist…

… missa inte att läsa Anna Svenssons debattartikel på SVT Opinion om radikalfeministisk jämställdhetspolitik:

“Är det inte en sorglig ironi att den av våra jämställdhetsministrar som starkast profilerat sig som en kämpe mot mäns våld mot kvinnor, till stor del är ansvarig för att Sverige saknar de medel som krävs för att minska mäns våld?”

.

Fajaf berättar att Swiss Aids Federation har delat ut vykort i värdstäder för fotbolls-EM 2008 i Schweiz. Vykorten uppmanar människor till artighet, respekt och renlighet när man köper sexuella tjänster. Undrar vad Claes Borgström tycker om det här…

Så här ser vykortens framsida ut… asläckert!

Det skulle inte förvåna mig om det snart kommer en svensk protest mot detta och en uppmaning om att bojkotta fotbolls-EM. För de här (sexiga) vykorten sprids för minska skadverkningar och följer inte den svenska prostitutionspolicyn där prostitution ska bekämpas med alla medel, kosta vad det kosta vill.

.

Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, feminism, debatt, media,
politik, horstigma, mänskliga rättigheter, sexarbete, sexarbetare
.
...

written by Isabella

Melissa Farley har lanserat en ny så kallade forskningsrapport: “Challenging Men’s Demand for Prostitution in Scotland: A research report based on interviews with 110 men who bought women in prostitution” (PDF).

Jag är lite förvånad över att de svenska prostitutionsmotståndarna ännu inte har tagit upp de “chockerande” resultaten i den här rapporten.

Men det kommer säkert dyka upp så jag tänker vara ett steg före prostitutionsmotståndarna den här gången.

I en artikel kan man läsa att rapporten bl.a. hävdar att ju mer en man köper sex ju större risk finns det för att han kommer våldta andra kvinnor!!! Det ni…

Melissa Farley utgår från att alla sexköpande män begår sexuella övergrepp mot kvinnor.

I rapporten kategoriseras män som köper sex i samma grupp som våldtäktsmän, pedofiler och andra “social undesirables”.

Rapporten föreslår inte bara att sexköp ska kriminaliseras utan också att sexköpare ska registreras som sexualförbrytare. Jag är inte förvånad.

Helst skulle man vilja ignorera Melissa Farley totalt men tyvärr är det som Elizabeth Wood säger:

“It is important to remember, awful though it is, that other folks take Farley’s research seriously and that it deserves serious attention to help mitigate the damage it can do to real efforts to advocate for women’s safety and sex worker safety. Such ’studies’ play to particular political positions, in this case pressure to export the Swedish ’solution’ through Europe, but political expedience is not the same as sound policy.”
(Elisabeth Wood är assistant professor of sociology at Nassau Community College on Long Island in New York.)

Melissa Farleys “forskning” används av olika kvinnogrupper som bevis för att deras hypoteser om prostitution stämmer. Det är till hennes “forskning” som Liberala kvinnor och Birgitta Ohlsson samt alla de andra politiska kvinnoorganisationerna refererar till när man kräver att de ska redovisa sina källor.

Den här senaste rapporten är Farleys försök att tillsammans med en Skotsk kvinnoorganisation införa en sexköpslag i Skottland.

De har även tagit hjälp av den svenska sexköpslags export lobbyn. I mars var Kajsa Wahlberg från rikskrim, kriminalinspektören Jonas Trolle och naturligtvis den radikalfeministiska lobbyisten Gunilla Ekberg (CATW) i Skottland och gjorde sitt bästa för att övertyga Skottarna om att Sverige har en suveränt bra lagstiftning kring prostitution.

Vi har yttrandefrihet i Sverige så det är inte mycket man kan göra när högt uppsatta polisbefäl far runt i Europa med påståenden som de inte har belägg för. Man får bara hoppas att det finns kloka människor som tar reda på fakta och det brukar det lyckligtvis finnas överallt.

Det enda jag och andra kan göra är att sprida information och fakta samt påpeka det fullkomligt horribla i att våra politiker baserar sin politik och lagar på vad Melissa Farley och company påstår och hävdar.

Våra makthavare har ett ansvar och måste börja granska sina källor för den politik de för om prostitution.

De måste ta del av den massiva internationella kritik som Farleys “forskning” möter.

Psykologen Kenno Simonsen i Danmark har t.ex. rätt nyligen kritiserat Farley skarpt i artikeln “Förklätt som forskning“. Och den här senaste rapporten från Farley har bemötts med svidande kritik i en skrivelse som är undertecknad av en mängd seriösa forskare i både USA, Kanada och England:

April 29th 2008.

The reason that this report would not be accepted if it was subjected to ordinary academic peer review processes is not because it is biased per se but that the particular form of bias is one that (i) translates the social, economic, political and ideological realities of commercial sex and the complexity of the relationships involved into more or less ’simple’ questions of violence or lack thereof, (ii) transposes what might be economic questions or other questions and realities into gender i.e. everything is the result of gender, and (iii) conflates fundamentally different social phenomena (rape, paedophilia and other forms of sexual violence) in a way which closes off understanding rather than opens it up.

In this way, this report makes no contribution to our understanding of either the ‘problem’ or the solution. As to criminalising clients (and invoking the same procedures and punishments and rehabilitation as those convicted of very serious sexual offences such as rape and child sexual abuse) the authors of this report are seemingly ignorant of even the most basic legal principles such as the principle of proportionality and ignorant of the actual mechanisms through which criminal justice is dispensed. The report makes no attempt to understand either the men concerned or the phenomenon, to explore the determinants of behaviour or to set these within the broader cultural context. Rather it attempts to take complex relationships and impose simple models of gender and violence.

This research violates fundamental principles of human research ethics in that there is no evidence of any benefit to the population studied. Rather the purpose of the research appears to have been to vilify the population of men who were chosen to be interviewed. It seems highly unlikely that the participants were ever informed of the true nature of the research, which could well have influenced their response. This sort of research is dangerous. The men who were interviewed will be able to read their comments juxtaposed with hostile comments from the investigators. It is quite likely that this could result in significant psychological damage. No evidence is supplied that the interviewees agreed to have their comments reproduced in this form, and it is possible that they could be identified, and suffer social stigmatisation. The research appears to have prejudged the issues, and the investigators make no attempt to disguise their contempt for their subjects.

This hostile environment is not conducive to objective and reproducible research. The interviewees were drawn from a group with strong prejudices against men who buy sexual services. It is hard to imagine any research committee authorising a situation in which two groups, as here, are placed together in what virtually constitutes gladiatorial conditions.

This research on which this report is based was not grounded in empirical research ethics or a critical, objective method of producing knowledge. There appears to be no ethics approval or peer review in terms of the design and execution of the project. There is no evidence that participants were asked for informed consent and no information is given regarding the ethical protocols that were followed. Similarly, though the survey methodology is described, details of the questions asked are not provided. It is standard practice that questionnaire instruments are included in an Appendix for scrutiny. The report was published in-house by the Women’s Support Project. This is outside the normal academic peer review process and therefore it is not entirely surprising that the report is not of an acceptable academic standard.

Läs resten här…
Skrivelsen är underteckand av:

• Dr Teela Sanders, Sociology, University of Leeds
• Dr Jane Scoular, Reader in Law, University of Strathclyde
• Dr Michael Goodyear, Department of Medicine, Dalhousie University, Canada
• Dr Hera Cook, Department of Modern History, University of Birmingham
• Dr Nicola Smith, Political Science and International Studies,, University of Birmingham, Birmingham
• Michelle Farley, Service Manager, SHOC (Sexual Health on Call)
• Hilary Kinnell, author of ‘Murder made easy: the final solution to prostitution?’, Willan, Cullumpton, (2006)
• Dr Jo Phoenix, Reader, Criminology, School of Applied Social Sciences, Durham University
• Rosie Campbell, Loughborough University
• Dr Phil Hubbard, Professor of Urban Social Geography, Dept of Geography, Loughborough University
• Jane Pitcher, independent researcher
• Dr Belinda Brooks-Gordon, Reader in Social Policy, Birkbeck College, University of London
• Dr Elizabeth Anne Wood, Sociology, Anthropology and Social Work, Nassau Community College, New York
• Dr Petra M Boynton, Health Services Research, Department of Primary Care and Population Sciences, University College London.
• Dr Ron Roberts, Psychology, Kingston University, London
• Kate Hardy, Geography, Queen Mary, University of London.
• Dr Ronald Weitzer, Professor of Sociology, George Washington University, USA
• Lauren Casey, sex worker activist, British Columbia, Canada
• Prostitution Alternatives Counselling Education (PACE), British Columbia , Canada

Via Bound Not Gagged och Sex in the Puplic Square

Ps…
Jag kan i detta sammanhanget återigen varmt rekommendera er att läsa Petra Östergrens artikel “Obekväma rön ignoreras“

.

Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, feminism, politik,
Skottland, Melissa Farley, forskning, lobbyism, radikalfeminism
.
...

written by Isabella

Ge mig argument som håller och som jag inte kan mosa sönder på 5 minuter. Jag vill möta lite värdigt motstånd. Jag vill inte höra era påhittade och fördomsfulla definitioner av vad prostitution är för något eller era idiotiska argument om varför vår lagstiftning kring prostitution är lysande.

Jag vill höra rationella argument som talar om varför vi sexarbetare ska stigmatiseras, diskrimineras och förnekas mänskliga rättigheter. Tala om för mig varför om du kan…

… eller sluta upp med att förstärka horstigmat och förtrycket mot oss som arbetar eller har arbetat med sex och erotik.

Hanna Nyman (s) upprepar till exempel gång, på gång och senast idag, i sina ledare i Gotlands Tidning att:

• När det är fråga om sexköp finns det två aktörer, förtryckare och offer.

• Sexköp bygger på en urgammal könsmaktsstruktur, där mannen är överordnad kvinnan. Där hon är ett verktyg för att behaga honom.

• Prostitution handlar om att en man köper en kvinna för att missbruka och förnedra henne och att sexköpare tror att de äger rätten att förnedra en annan människa för sin egen njutnings skull.

• Prostitution är ovärdigt ett demokratiskt samhälle.

• Vi svenskar ska vara stolta över sexköpslagen, som visar att kvinnokroppen inte är en handelsvara.

• Sveriges sexköpslag visar på sunt jämställdhetstänkande och modernitet. Att legalisera sexköp och därmed också förnedring och kvinnomisshandel är att ta många steg bakåt.

Man kan undra om hennes allmänna syn på sex är att sex handlar om att kvinnan är ett verktyg för att behaga mannen. Det finns tyvärr kvinnor kvar i samhället som tror det, kvinnor som skiter i sin egen njutning. Om så är fallet för Hanna Nyman kan jag bara beklaga.

Eller kanske hon har råkat för riktiga mansgrisar med en dålig kvinnosyn. De är få men de finns i vårt samhälle. Framför allt är det män med en annan etnicitet än svensk. Och/eller har hon bara varit intim med män som inte har upptäckt att sex är mer njutningsfullt om man ger njutning till den man har sex med, att det är eggande och skönt att se en annan människa njuta av sex. För bra sex handlar inte om förtryck. Människor köper enormt sällan dyra sexuella tjänster för att de har ett behov av eller för att de vill missbruka och förnedra kvinnliga offer.

Människor köper sexuella tjänster till 99% för att de har behov av bra sex. Det är helt vanlig sex som köp och försäljning av sex handlar om, sex mellan normala människor. De flesta kunder efterfrågar, precis som majoriteten av befolkningen, mjuksex med mys.

Vi säljer sexuella tjänster, inte våldtäkt, förnedring och utövande av makt mot oss eller något annat sådant. Ok det kan kanske förekomma, i en betraktares ögon, om man sysslar med BDSM tjänster och betraktaren inte fattar att det är den som spelar slav som sätter gränserna i ett sådant rollspel.

Försäljning av sexuella tjänster är en frivillig genomförd tjänsteutövning som förutsätter ett ömsesidigt samtycke och en överenskommelse mellan vuxna människor, sexsäljaren och hans/hennes kund[er]. Hur många gånger ska jag behöva säga det?

Sexköparen är en genomsnittlig man med en genomsnittlig mans värderingar. Och alla fenomen i ett samhälle påverkas av hur långt man kommit i jämställdheten. Kvinnor i Sverige (framför allt många sexarbetare) accepterar inte att bli förtryckta av män. Och våra män i Sverige har oftats en rätt bra syn på kvinnor idag. De behandlar inte kvinnor generellt på ett förnedrande sätt.

Vi har en norm i Sverige idag om att alla människor har samma värde oavsett kön. Detta visar sig naturligtvis även i prostitutionens värld i Sverige.

Jag skriver i Sverige, för det är vår syn på kvinnor, män och jämställdhet som styr oss här. I andra länder där man inte kommit lika långt i jämställdhetsfrågor kan förhållandet mellan en sexsäljare och en sexköpare se annorlunda ut och spegla det normgivande förhållande som råder mellan en man och en kvinna i det landet.

Om en sexsäljare upplever tjänsteutövningen som förnedrande så tycker jag att han/hon istället ska arbeta med något annat. Detsamma tycker jag att alla andra, som har jobb som de upplever som förnedrande, ska göra. Annars finns det risk för psykiska arbets- skador oavsett vilken bracsh man är i.

Förnedring är en mycket subjektiv och individuell upplevelse. Hanna Nyman och hennes gelikar har inte rätt att bestämma vad som är förnedrande för mig.

Däremot så bör hon veta att jag upplever det som oerhört förnedrande att hon och andra objektifierar mig till en kropp och ett sexuellt objekt. Att de tror att jag låter mig frivilligt missbrukas av män för pengar. Att de ser mig som ett viljelöst offer utan några valmöjligheter, en kvinna som inte kan fatta egna kloka beslut. En kvinna som inte kan ta ansvar för sina egna handlingar och att mina kunder därför ska ta det ansvaret för mig. Snacka om att ha en kontrafeministisk syn på kvinnor! (Eller gäller detta synsätt bara fallna kvinnor?)

Hanna Nyman och hennes gelikar ger uttryck för en förfärligt kränkande och nedsättande syn på oss som arbetar eller har arbetat med sex och erotik.

Prostitution är inte ovärdigt ett demokratiskt samhälle, däremot är det ovärdigt att diskriminera, stigmatisera och förneka sexarbetare mänskliga rättigheter och/eller betrakta oss enbart som objekt och symboler och inte som självständiga fria människor.

Sexköpslagen är inte en lag mot slaveri. Inte fasiken var det tillåtet att köpa kvinnor eller kvinnokroppar före sexköpslagen? När var det senast tillåtet att göra det i Sverige? Enligt sexköpslagen är det förbjudet “att skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning.“

Att ha sex frivilligt med en man (med eller utan ersättning) är inte att bli utsatt för våld. Däremot så har lagstiftning kring prostitution gjort sexarbetare värn- och rättslösa. Vi förhindras att arbeta säkert och lagstiftningen har också ökat riskerna för våld i vårt arbete.

Hanna Nyman hävdar också idag att sexköpslagen skulle vara effektiv för polisen har hört vid en avlyssning att en hallick har sagt att sexköpslagen gör det krångligt att sälja sexuella tjänster i Sverige. Hon måste ha missat att titta på Insider häromdagen, reportaget som visade hur polisen slagit till tre gånger mot samma gäng av hallickar från Estland.

Har hon helt missat att läsa eller höra att polisen säger att hallickarna har utvecklat sina metoder i takt med att polisen blivit duktigare på att arbeta med dessa frågor. Att polisen idag inte kan se kontakterna mellan sexsäljarna och hallickarna lika lätt som förr, samt att polisen inte har haft samma framgång med förhören som de haft tidigare.

Nyman vill att nuvarande regering ska vara mer aktiva med att exportera sexköpslagen till andra länder. Hon borde därför rimligtvis vara mycket intresserad av att få fram fakta som stärker hennes enfaldiga argument.

Men varken Hanna Nyman eller någon likasinnad prostitutionsmotståndare har reagerat över att utvärderingen av sexköpslagen inte ens kommer att snegla på om sexköpslagen har haft den effekt de tror att den har. De kommer inte få något stöd för sina argument i resultatet av utvärderingen. Argument de skulle kunna använda för att exportera sexköpslagen.

Att de inte har reagerat över innehållet i direktiven för utvärderingen visar att de är verkliga fanatiker som inte behöver några rationella argument eller bevis för att deras
fördomsfulla teorier håller.

Det är märkligt att en sådan fanatism tillåts vara rådande, har inte historien lärt oss vilket elände fanatism leder till?

Dagens lästips…
Pophöger uppmärksammar oss på att Expressens Gunnar Johansson moraliserar över sex samtidigt som Expressen säljer sex på samma sida som artikeln finns på.

Peter Wennblad skriver idag på fjärde sidan i Expressen om de människor som riskerar livet när de försöker ta sig hit i strävan efter en bättre tillvaro.

Han skriver inte specifikt om migrerande sexarbetare, men de ingår också i den här gruppen av människor.

Skillnaden är att migrerande sexarbetare tjänar betydligt mer än de som illegalt städar eller diskar. Läs hans artikel och läs sedan “Jakten på en dröm” skriven av Pye Jakobsson.

.

Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, feminism, debatt, media,
politik, horstigma, mänskliga rättigheter, sexarbete, sexarbetare
.
...

written by Isabella

När jag idag på morgonen läste några ledare, skrivna med anledningen av utvärderingen av sexköpslagen, så tänkte jag på Toker och Butter.

Kloker dök upp i mina tankar när jag läste Katarina Barnekows artikel om människors drömmar om pengar.

Sen blev jag väldigt Trötter när Champagneflickan påminde mig om härskarteknikerna som används mot oss och hur jobbigt det är att stå emot det starka horstigmat.

Lite tokiga och definitivt totalt “frånvarande av etik” tankar, uttrycks idag av Jenny Wennberg i en ledare i Arbetarbladet:

“Sexköpare är knappas kunder som frågar sig om kvinnan de betalar för att utnyttja ägnar sig åt prostitution ”frivilligt” eller har fallit offer för människohandel. Etik är ett frånvarande begrepp inom sexhandeln. Även om dess försvarare naturligtvis påstår motsatsen.”

Sylvia Asklöf på Blekinge läns tidning tycker inte att man ska utvärdera sexkösplagen, för den lagen handlar om principer. Sen jämför hon med lagen mot barnaga…

“Ursäkta - men varför är regeringen inte beredd på att utreda hur lagen om barnaga fungerar “i praktiken”? Jo, därför att det med rätta ses som en så viktig princip, en rättighet att inte bli slagen, så att det inte ifrågasätts.”

… Men är det inte lite tokigt att bara se sexkösplagen som en princip och en rättighet… och innebär rättigheten att vi inte ska ha några kunder?!?

Katarina Barnekow i Malmö skriver däremot mycket klokt i Tempus om “Drömmen om pengar“…

“Men i globaliseringens tidevarv blir det allt vanligare att människor i väldigt fattiga länder lockas till länder, som har kommit lite längre i utvecklingen. Trenden är speciellt tydlig i Asien, där länder som Malaysia behöver importera arbetskraft från t ex det alltjämt mycket fattiga Bangladesh.

Det är väl bra? Arbetslösa bangladeshier får ju möjlighet att tjäna pengar i Malaysia. Problemet är bara att många av dem som utvandrar till annat land förespeglas löner, som de sedan inte kommer i närheten av. Efter år som gästarbetare (eller snarare tvångsarbetare) i främmande land, där de inte kan språket och är isolerade, återvänder de i bästa fall hem lika fattiga som när de reste sin väg.

Denna form av trafficking – handel med människor – är den vanligaste. Uppfattningen om hur många människor som är offer för människohandel i dess olika former varierar, men det rör sig om många miljoner människor, som under slaveriliknande former arbetar i fabriker, på plantager och fiskebåtar under hot om våld, fängelse eller deportation eller med stora skulder till människosmugglare och ”jobbagenter” hängande över sig. För många blir drömmen om pengar en mardröm.”

Den själsliga tonåringen i vuxenvärlden, Marcus Svensson, avslöjar idag i sin ledare i Smålandsposten, hur han ser på sexarbetare som objekt som borde kriminaliseras. Han påminner mig om Butter:

“Tonåringen är precis som barnet inte alltid mogen för att förstå begrepp som värdighet, integritet, självinsikt och empati. Och precis som barnet saknas ofta förmågan att skilja begäret från dess föremål och därmed förmågan att se och ta konsekvenserna av sitt handlande. Det finns dessvärre många själsliga tonåringar i vuxenvärlden. Torskarna överstiger vida i antal de kvinnor (och män) som av olika grad av tvång och frivillighet satt stämpelklocka på sina könsorgan.”

“Det faktum att prostitutionen i dag skyddas av anonymiteten på nätet är också en försvårande faktor. För att hindra nyrekryteringen inom prostitutionen finns i dag inga effektiva verktyg. Därför bör Skarhed överväga att låta utvidga lagen till att även omfatta även försäljning av sexuella tjänster. Men oavsett graden av skärpa i utredningen handlar frågan ytterst om en värdemässig vilsenhet i samhället. Hur vi alla ska lära oss att se på varandra som subjekt det löser inga detalj-
förändringar i lagstiftningen.”

Horstigmat tär på alla sex- och erotikarbetare, det nöter och är uttröttandet, man måste vara urstark för att stå emot det och/eller använda olika försvarsmekanismer för att skydda sig själv. I en intervju i Expressen idag berättar Caroline L Jensen, fd strippa och Champagneflicka i Köpenhamn, om hur hon upplevde horstigmat:

“Strippor och sexarbetare är de enda som man fullt legitimt kan använda härskarteknik mot. Ingen reagerar om någon osynliggör och omyndigförklarar en strippa. Till slut börjar du tro på att din åsikt inte är någonting värd. Om det kan hända en person som jag, som är så oerhört ego, pushig och framåt, så kan det hända vem som helst.”

Ps…
Läste nyss i Aftonbladet om tokerier i Indonesien. Massageinstitut används ofta där som täckmantel för den förbjudna prostitutionen. Därför har ett massageinstitut, i turiststaden Batu på Java, begärt att deras massöser ska låsa byxorna med hänglås. Det är ett försök att tvätta bort det något skamfilade rykte som massageinstituten har fått.

Landets jämställdhetsminister är inte imponerad.

.

Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, debatt, media,
politik, horstigma, sexarbete, sexarbetare, Champagneflickan
.
...

written by Isabella

Idag fattade regeringen beslut om direktiven för utvärdering av sexköpslagen. Uppdraget som utredare har gått till justitierådet Anna Skarhed. Regeringen skriver i direktiven att utredningen ska utgå från att sexköpslagen ska vara kvar.

Detta kommer att innebära att det tyvärr inte blir en oberoende och helt objektiv utvärdering som många hoppats på. Utredaren får inte komma fram till att sexköpslagen bör avskaffas. Detta innebär också att utvärderingen i sig inte kommer att ha samma trovärdighet, som den skulle ha haft, om man hade avstått att skriva in den passusen.

Dessutom står det i direktiven att utredaren bör samråda och inhämta upplysningar från rättsväsendet och olika myndigheter, medan vi sexarbetare inte nämns i detta sammanhang!

Annars är väl skrivningen i direktiven rätt så ok även om jag saknar flera bitar som jag tycker hade varit intressant att ha med i en utvärdering av sexköpslagen med tanke på de politiska argument som använts för sexköpslagen.

Har t.ex. sexköpslagen verkligen varit normbildande och förändrat människors syn på prostitution? Olika tidningars läsarundersäkningar det senaste året har visat att ca 70% av svenska folket vill ha bort sexköpslagen.

Har verkligen sexköpslagen bidragit till en ökad jämställdhet? För i näringsdepartementets faktablad om “Prostitution och människohandel”, april 2005, beskrivs prostitution som ett jämställdhets problem. Den svenska officiella synen på prostitution och varför sexköpslagen behövs, baserade sig bara för ett par år sedan på radikalfeministiska hypoteser om att prostitution är mäns makt över kvinnor och mäns våld mot kvinnor.

Därför borde en utvärdering av sexköpslagen i konsekvensens namn även ta en titt på om jämställdheten har ökat i Sverige och om mäns makt och våld mot kvinnor har minskat pga sexköpslagen. Det var ju sexköpslagens ursprungliga politiska syfte… Och det är fortfarande så att de politiska (och även de opolitiska) kvinnoorganisationerna använder jämställdhetsperspektivet som ett av huvudargumenten för sexköpslagen, även om argumenten för sexköpslagen idag mer handlar om att den skulle vara ett effektivt vapen mot människohandel.

Den förra regeringen införde sexköpslagen i en Kvinnofridsproposition med en annan argumentation, om varför sexköpslagen behövs, än vad den nuvarande regeringen har. Den nuvarande regeringen utvärderar sedan sexköpslagen utifrån ett helt annat perspektiv än vad den förra regeringen hade när sexköpslagen infördes. Detta känns lite märkligt.

Om några år kanske sexköpslagens berättigande motiveras med andra argument, det skulle inte förvåna mig. Argumenten mot oss och prostitution har i alla tider varierat medan diskrimineringen och horstigmat mot oss har bestått. Man tar till de argument som är mest hållbara och moderiktiga i tiden.

Sexarbetare är en kunskapskälla
Det är fritt för utredaren Anna Skarhed att utforma vilka metoder hon vill använda för att genomföra utvärderingen. Men att i direktiven inte nämna oss sexarbetare som en part som utredaren bör samråda och inhämta upplysningar ifrån är ett stort, stort misstag från regeringens sida, om man vill ha en utvärdering av sexköpslagen som är värd namnet. Det är också ett typiskt utslag på det starka horstigmat som finns i Sverige. Jag hoppas att justitierådet Anna Skarhed har en annan inställning än regeringen i detta.

Det är faktiskt rent ut sagt dumt av regeringen att inte se oss som en källa för kunskap eftersom vi redan idag vet att polis, socialtjänst och olika myndigheter runt om i Sverige inte vet ett dugg om oss eller om prostitution överhuvudtaget. Detta slås fast i Socialstyrelsens senaste rapport om prostitution.

Och hur ska de kunna veta när deras arbete går ut på att motarbeta prostitution till varje pris… när det inte finns ett pragmatiskt tänkande idag i Sverige kring dessa frågor (Malmö undantaget idag), där man utgår från att minska skadeverkningarna (harm reduction strategier), eller arbetar för att stärka och stötta sexarbetare.

Sexarbetare i Sverige har inget förtroende för myndigheter och polis, tvärtom så skyr vi oftast dem som pesten. Jag har många kollegor som är livrädda för att polisen eller sociala myndigheter ska få veta att de säljer sexuella tjänster.

Vi vågar oftast inte ta kontakt med dem, för om vi söker hjälp hos dem och berättar att vi arbetar med sex, så kan det slå hårt tillbaks mot oss.

Om en sexarbetare tar kontakt med polisen så går det med automatik iväg ett pm till socialens familjeenhet (om du är en förälder) och vissa socialarbetare anser att man inte kan vara en bra förälder om man är en sexarbetare. Många sexarbetare har förlorat vårdnaden om sina barn och/eller förlorat vårdnadstvister bara för att de arbetar med sex och erotik. Du behöver inte ens sälja sexuella tjänster, det kan räcka med att du arbetar med striptease. Vi kan också förlora vår bostad eller vår arbetslokal om hyresvärden misstänker att vi tar emot kunder där. Om vi hjälper varandra och samarbetar så åker vi i fängelse för koppleri.

I Stockholm så tycker polisen att ett bra sätt att arbeta mot prostitution är att tipsa skattemyndigheter om sexsäljare så att de sexarbetare som inte fixat att bedriva sin verksamhet som en egen företagare (vilket är mycket svårt idag) åker på en skönstaxering. Dagens lagstiftning och prostitutionspolicy har gjort oss helt värn- och rättslösa.

Läs gärna också hur polisen skyddar det finaste som finns.

Jag kan riktigt se framför mig det värsta scenariot av alla när det gäller utvärderingen av sexköpslagen. Utredaren pratar t.ex. med prostitutionsgruppen och polisen i Stockholm (och inte med oss) för att höra vilka effekter sexköpslagen har medfört. När Kristelig Folkeparti i Norge förra året ställde frågor till polis och socialtjänst i Stockholm om sexköpslagen så fick de följande lögner och falska påståenden som svar:

1. Varken polis, socialtjänsten eller politikerna kan berätta om några negativa effekter av sexköpslagen i Sverige.
2. Det finns inga opinionsgrupper i Sverige som önskar sig tillbaka till hur det var före sexköpslagen 1999.
3. Lagen har varit positiv för sexsäljarna och negativ för kunderna.
4. Lagen har gjort det lättare för sexsäljarna att skydda sig mot kunder hon inte önskar. Lagen är ett maktmedel hon kan använda mot våldsamma kunder.

Vi sexarbetare har en helt annan bild som vi kan berätta om, frågan är om det svenska samhället är beredda att lyssna på oss. Kommer utredaren Anna Skarhed att lyssna på oss?

Jag ber en bön om det…
… jag hoppas också att hon tänker på, att för andra länder, FN och internationella organisationer, så kommer inte den här utvärderingen vara värd så mycket om den inte belyser konsekvenserna för oss sexarbetare på ett grundligt och trovärdigt sätt. Det står också i direktiven att:

“FN:s speciella rapportör för våld mot kvinnor har i sin rapport 2007 rekommenderat genomförandet av en heltäckande, oberoende utredning av sexköpslagen och dess påverkan på människohandel och andra typer av våld som ofta förekommer i anslutning till prostitution.”

Utgångspunkten är att sexköpslagen ska vara kvar
Det känns verkligen som om utvärderingen av sexköpslagen framför allt strävar efter att se på olika rättsliga och juridiska aspekter av lagen. Sexköp är ett kriminellt problem och det är självklart i direktiven att sexköpslagen ska vara kvar, man är inte intresserad av att veta om det bästa kanske ändå är att ta bort sexköpslagen.

I direktiven skriver man:

“Det finns också behov av en analys av om lagstiftningen, mot bakgrund av resultatet av utvärderingen, bör förändras i något hänseende. En utgångspunkt ska dock vara att köp av sexuell tjänst fortfarande ska vara kriminaliserat.”

Det här innebär att analysen av utvärderingen inte kommer vara objektiv och förutsättningslös som vi sexarbetare hade önskat. Regeringen sätter också på ett par speciella glasögon på utredaren som hon sen måste titta igenom vilket innebär, för mig i alla fall, en alldeles för hård politisk styrning av hur en sådan här utvärderingen bör ske.

Det råder visserligen i dagsläget en politisk koncensus om att sexköpslagen ska vara kvar. Men jag kan inte se att det egentligen skulle stå i en motsättning till att man från politiskt håll bestämmer sig för en helt objektiv och oberoende utvärdering av sexköpslagen. En sådan utvärdering hade dessutom definitivt fått en större trovärdighet och blivit mer internationell gångbar.

Och om man går tillbaka 10 år i tiden, då förslaget om en sexköpslag kom, så var det få remissinstanser som var positiva till betänkande som låg bakom lagförslaget.

Både moderaterna och folkpartiet motionerade emot propositionen om Kvinnofrid och justitieutskottets betänkande om att införa en sexköpslag. T.o.m. den socialdemokratiska partistyrelsen befara att lagen skulle innebära ökade risker för våld och övergrepp mot oss som arbetar med sex.

Då ville t.ex. inte moderaterna betrakta prostitution som ett kriminellt problem, de skrev i sin motion att man var emot att bemöta sociala problem med kriminalpolitiska instrument.

Är allt detta bortglömt idag av politikerna?

Ps…
Birgitta Alvskogen skriver idag klokt om prostitution i sin nätkrönika på punkt.se.

Och till sist mycket Twingleri och lite Knufferi…
… för jag tycker det är viktigt att många läser om det här, även om alla nedanstående länkar går till samma TT artikel: Sydsvenskan, DN, SvD , Expressen, GP, Helsingborgs Dagblad, Dagen, Kristianstadsbladet, ETC samt Ystad och Trelleborgs Allehanda.

Andra blogginlägg om utvärderingen av sexköpslagen:

• Fajaf - Sexköpslagen utvärderas med förbundna händer

• queer vegan out of sthlm - I love sou

• Aqurette - Evaluation Made Useless by Narrow-Minded Framework

• Blogge Bloggelito - Beatrice Ask på stritan

.

Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, feminism, politik,
horstigma, sexarbete, sexarbetare, lagar, juridik, regeringen
.
...

written by Isabella